Visar inlägg med etikett Angel. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Angel. Visa alla inlägg

tisdag 26 maj 2009

Dagens video: Lindsay & Angel - It's Been A While

Spoiler-varning.

Jag måste bara börja det här inlägget med att försvara Angel. I den kommande videon så kommer det att se ut som att Angel är onödigt våldsam mot Lindsay. Det kanske han också är - men i 9 av 10 fall så var det faktiskt förtjänat. Jag har läst hur många kommentarer som helst på IMDb och andra ställen om hur grym Angel var mot Lindsay när han högg av hans hand. Har alla glömt att Angel inte gjorde det bara för att han fick ett infall? Han gjorde det för att Lindsay höll på att elda upp det enda dokumentet som kunde hjälpa Cordelia att bli frisk igen - så Lindsay var ju inte direkt oskyldig!
... och om jag var Angel så skulle jag också bli lite irriterad om någon jävlades med mig 24 timmar om dygnet.

I vilket fall som helst så älskar jag Lindsay.



Extravideo: Jag ger er ... Lindsay sjunger L.A Song, från slutet av säsong två av "Angel". Är någon förvånad att jag är förälskad?


lördag 16 maj 2009

Dagens födelsedagsbarn 16/5

Pierce Brosnan ("My name is Bond, James Bond") fyller 56 år idag.
David Boreanaz ("My name is Angel, just Angel(us)" - för att inte glömma Booth i "Bones") fyller 40 år idag*.
Tori Spelling (a.k.a Donna i "Beverly Hills 90210") fyller 36 år idag.
Megan Fox (Mikaela från "Transformers" och bitch från olika high school-filmer) fyller 23 år idag.
Thomas Sangster (den söta ungen i "Love Actually", "Tristan + Isolde" och "Hitler: The Rise of Evil") fyller 19 år idag.

Yay. Varför känner jag mig så otroligt uppspelt varenda gång en Buffy-skådespelare fyller år? Det är som att de är gamla vänner, vilket de faktiskt är. Elller - jag har ju aldrig träffat dem och har ingen aning om hur de är i verkligheten. Just David Boreanaz har jag fått för mig är riktigt fantastisk. Kolla bara på extra materialet till "Angel". Hur mycket har Angel och David gemensamt i sitt sätt? Nja, inte så mycket antagligen.

Dagen till ära så ändrar jag min banner till en mer David Boreanaz-inspirerad en.

måndag 11 maj 2009

Avril + Buffy = Sant

Av någon anledning så passar Avril Lavignes musik in jättebra i vissa Buffy-videor! Nu pratar jag inte direkt om Girlfriend eller Sk8er Boi, utan om två lite nyare låtar... eller de är i alla fall post-min Avril fas (som skedde på mellanstadiet).
Jag ger er: två gånger två sorgliga videor till Avrils When You're Gone och Slipped Away.



Första videon är från "The Body", om Joyce död. Efter Anyas "tal" så gråter jag alltid som ett barn.



Andra videon är en Bangel-video, om Angel och Buffy och deras förhållande. Efter textraden "When you walk away I count the steps that you take" - fint ihopsatt med Angels avgång genom röken i "Graduation Day: Part II" - så svämmar mina tårkanaler över.




Okej, här är det tår-varning. Det är en Fred/Wesley-video... med fokus på bådas död. Kan säga att videon är världens spoiler om ni inte har sett "Angel" och tänker göra det.



Fjärde videon har jag haft i bloggen förut. Det är en Xander/Anya, Willow/Tara och Buffy/Angel-video.

Favoritcitat: Angel S05E18 - S05E22

Illyria: I'd like to keep Spike as my pet.

Connor: You gotta do what you can to protect your family. I learned that from my father.

Connor: [about Illyria] So, does she have any special powers or anything?
Spike: Glad you asked. So far I've established that she can hit like a Mack truck, selectively alter the flow of time and, uh,
[looks through clipboard]
Spike: ... possibly talk to plants.

Illyria: Your body warms. This one is lusting after me.
Connor: Oh, no. I - It's - It's just, uh - it's the outfit. I-I guess I've always had a thing for older women.
Angel: They were supposed to fix that.

Sahjhan: Thank you, mortal, for releasing me from my cursed prison. In gratitude, I grant you three wishes.
Connor: Really?
Sahjhan: Nah, I'm just messin' with you.
(från "Origin", S05E18)

Gunn: Have you talked to Wes?
Lorne: Well, we've exchanged words. I wouldn't exactly call it talking. He's still reeling since Our Lady of the Blue Bummer arrived.
Gunn: Yeah, I was just in his office, and he...
Lorne: Oh, God! Don't go in there! That's where he keeps his full-strength crazy.

[To Illyria]
Spike: It's not murder if you say yes.
(från "Time Bomb", S05E19)

Spike: The Immortal?
Angel: I mean, come on!
Spike: [about Buffy] She's smarter than that.
Angel: She'd never fall for a centuries-old guy with a dark past who may or may not be evil.

[About Buffy and her new boyfriend]
Angel: But she's not finished baking yet! I gotta wait 'til she's done baking. You know, 'til she finds herself. 'Cause that's the drill. Fine. I'm waitin' patiently, and meanwhile,
[shouting]
Angel: The Immortal's eatin' cookie dough!
Andrew: Uh, Spike, is Angel crying?
Spike: No.
[pause]
Spike: Not yet.

[To Angel]
Spike: I just wanna see you happy. Well, not too happy, 'cause then I'd have ta stake ya. Second thought, have at it.

[About their relationships with Buffy]
Angel: Ours is a forever love.
Spike: I had a relationship with her, too.
Angel: Okay, sleeping together is not a relationship.
Spike: It is if you do it enough times.

[Illyria looks like Fred]
Wesley: Stop it! Change back. Be blue. Be anything. Don't be her. Don't ever be her.

Illyria: [about the plants] I can no longer hear the song of the green.
Lorne: [to Wesley] You think that includes me?
(från "The Girl in Question", S05E20)

Lindsey: It's a secret society.
Gunn: Never heard of 'em.
Lindsey: That's cause they're secret.

Angel: We do this, the senior partners will rain their full wrath. They'll make an example of us. I'm talkin' full-on hell, not the basic fire-and-brimstone kind that we're used to.
Gunn: We know the drill.
Angel: No, you don't. Ten to one, we're gone when the smoke clears. They will do everything in their power to destroy us. So... I need you to be sure. Power endures. We can't bring down the senior partners, but for one bright shiny moment we can show them that they don't own us. You need to decide for yourselves if that's worth dying for. I can't order you to do this. Can't do it without you. So we'll vote... as a team. Think about what I'm asking you to do. Think about what I'm asking you to give.

Spike: I'm in.
(från "Power Play", S05E21)

[about the suicidial plan to defy the senior partners]
Angel: Then we're all agreed.
Spike: Yeah. We're all one big happy Manson family.

Spike: Right. First off, I'm not wearing any amulets. No bracelets, brooches, beads, pendants, pins or rings.

Hamilton: Let me say this as clearly as I can. You cannot beat me. I am a part of them. The Wolf, Ram, and Hart. Their strength flows through my veins. My blood is filled with their ancient power.
Angel: Can you pick out the one word there you probably shouldn't have said?

Angel: This may come out a little pretentious, but... one of you will betray me.
[Spike raises his hand]
Angel: Wes.
Spike: [disappointed] Oh. Can I deny you three times?

Lindsey: If you want me, I'm on your team.
Angel: I want you, Lindsey. [pause] Thinkin' about rephrasing that.
Lindsey: Yeah, I think I'd be more comfortable if you did.

Spike: [performing in a pub at a poetry slam] My soul is wrapped in harsh repose / Midnight descends in raven-colored clothes / But soft. Behold! A sunlight beam / Cutting a swath of glimmering gleam / My heart expands, 'tis grown a bulge in it / Inspired by your beauty... effulgent.
Audience: [standing ovation] Yeah! That was great, man!
Spike: Thank you. That was for Cecily.

Illyria: [Wesley has been fatally stabbed] You'll be dead within moments.
Wesley: I know.
Illyria: Would you like me to lie to you now?
Wesley: Yes. Thank you, yes.
[Illyria morphs into Fred]
Wesley: Hello there.
Illyria: [as Fred] Oh Wesley. My Wesley.
Wesley: Fred, I've missed you.
Illyria: [as Fred] It's gonna be okay. It won't hurt much longer and then you'll be where I am.
[Begins crying]
Illyria: [as Fred] We'll be together.
Wesley: I-I love you.
Illyria: [as Fred] I love you. My love. Oh, my love.

Gunn: Any word on Wes?
Illyria: Wesley's dead. I'm feeling grief for him. I can't seem to control it. I wish to do more violence.
Spike: Well, wishes just happen to be horses today.
Angel: [Looking at the approaching mob of demons] Among other things.

Spike: And in terms of a plan?
Angel: We fight.
Spike: Bit more specific?
Angel: Well, personally, I kinda wanna slay the dragon.
(från "Not Fade Away", S05E22)

Favoritcitat: Angel S05E12 - S05E17

Cordelia: Spike's a hero and you're CEO of Hell, Incorporated. What frickin' bizzaro world did I wake up in?

[Spike has bitten Cordelia]
Cordelia: I thought he had a soul!
Spike: I thought she didn't!
Cordelia: I do!
Spike: So do I!
Cordelia: Well, clearly, mine's better.

[to Eve]
Cordelia: Let's go, Lilah Junior.

Angel: But the thing that really, really pisses me off is that this guy seems to be going by the name of Doyle.
Eve: Doesn't ring a bell.
Cordelia: It does to me. It rings a big, frickin' gong.

Angel: Fail-safe's meant for me. I'm not gonna risk anybody I care about.
Spike: I'll go.
Angel: Okay.
(från "You're Welcome", S05E12)

Angel: You're a Nazi?
Spike: What? Oh. No, I just ate one.

Lawson: Aren't ya gonna ask me how I got in here?
Angel: No. You'd be amazed at how many people break into this building on a regular basis.
(från "Why We Fight", S05E13)

Puppet Angel: Yes, I'm a puppet. Doesn't mean you don't have work to do!

Fred: [after Angel's been turned into a puppet] Oh, my God! Angel you're... cute.
Puppet Angel: Fred, don't.
Fred: Oh, but the little hands! And the hair.
Puppet Angel: Hey! You're fired.

Lorne: Maybe you have some type of puppet cancer.
Puppet Angel: I do not have puppet cancer!

Puppet Angel: What are you people lookin' at? Well?
Spike: They're lookin' at the wee little puppet man.

Lorne: [holding the torn body of the Angel puppet] Is there a Gepetto in the house?

Puppet Angel: I was turned into a puppet last night.
Nina: I... uh... wow. Are you - are you okay?
Puppet Angel: I'm made of felt. [takes off nose] And my nose comes off.

[to puppet Angel]
Puppet Polo: I'm gonna tear you a new puppet hole, bitch!

Puppet Polo: So, you got a little demon in you?
Puppet Angel: I got a lot of demon in me.
(från "Smile Time", S05E14)

[Angel has been run through with a large sword by Spike; there's a creepy demon bug on his back, dangling from where the sword exits his body]
Spike: Fuss, fuss. The thing was about to strike. It was on your back. What was I supposed to do?
Angel: Ask me to turn around?
Spike: Heat of battle. There wasn't time.
Angel: You just like stabbing me.
Spike: I—I'm shocked— shocked that you'd say that. I much prefer hitting you with blunt instruments.

Angel: Look, I can't do this anymore.
Spike: Admitting defeat, are you?
Angel: You and me. This isn't working out.
Spike: Are you saying we should start annoying other people?

Fred: I walk with heroes. Think about that.
Wesley: You are one.
Fred: Superhero. And this is my power. To not let them take me.

Spike: There's a hole in the world. Feels like we ought to have known.

[Fred is dying]
Fred: Would you have loved me?
Wesley: I've loved you since I've known you. No, that's not-I think maybe even before.
Fred: I'm so sorry.
Wesley: No, no, no.
Fred: I need you to talk to my parents. Th-they have to know I wasn't scared, th-that it was quick. That I wasn't scared. Oh, God.
Wesley: You have to fight. You don't have to talk, just concentrate on fighting. Just hold on.
Fred: I'm not scared. I'm not scared. I'm not scared. Please, Wesley. Why can't I stay?

Spike: No. Not this girl. Not this day.
(från "A Hole in the World", S05E15)

Gunn: I know how you feel.
Wesley: You know- You didn't feel her die.
[He begins to cry]
Wesley: She was shaking with pain and terrified and so brave. She was better than anyone I've known. Better than... She's gone.

Knox: Guys, you should scan the headlines here. You-you can't win this.
Wesley: Then we all die trying.
Illyria: Why?
Angel: You want the short version? Let's start with you walkin' around lookin' like the woman you murdered.

Gunn: What about her - If her organs have been liquefied?
Spike: [raises hand] Flash fried in a pillar of fire, savin' the world. I got better
(från "Shells", S05E16)

Illyria: I lived seven lives at once. I was power in the ecstasy of death. I was god to a god. Now... I'm trapped on a roof... just one roof, in this time and this place with an unstable human who drinks too much whiskey and called me a Smurf.
(från "Underneath", S05E17)

söndag 10 maj 2009

Favoritcitat: Angel S05E06 - S05E11

Spike: Hey Fred, did ya hear? Angel attacked the old mail guy!
Angel: What?
Fred: Not number five! You didn't hurt him?
Angel: No! I - He attacked me!

Gunn: Still not sure why Blondie Ghost tagged along.
Spike: Not much choice really, is there? Can't drink, smoke, diddle my willy. Doesn't leave much to do other than watch you blokes stumble around playin' Agatha Christie.
Wesley: Yeah, remind me again how you ended up in the front seat.
Spike: Called shotgun, mate.

Wesley: Angel, the church we're looking for is about half a mile...
[Angel interrupts by pulling a screeching U-Turn]
Spike: Always was a bit of a drama queen.
(från "The Cautionary Tale of Numero Cinco", S05E06)

Wesley: Are you saying the Council wants me to come back?
Roger Wyndam-Pryce: Not necessarily. Your name's proven to be a point of contention. There are some who believe that your tenure as Watcher ranks as our most embarrassing failure.
Wesley: Really? I beat out everybody dying in an explosion as most embarrassing failure.

Fred: [about the cyborg] This thing really blurs the line between human and robot.
Spike: Aha. So you're not ruling out that a human being could have boffed a robot.
[everyone stares at him]
Spike: Sex with robots is more common than most people think.

Spike: You've heard of me?
Roger Wyndam-Pryce: No. We've met. 1963, my colleagues and I fell upon you slaughtering an orphanage in Vienna. Killed two of my men before you escaped.
Spike: [awkward silence] Oh. How've you been?

[to Wesley]
Angel: You know, I killed my actual father. It was one of the first things I did when I became a vampire.

[Trying to comfort Wesley]
Spike: Don't know if you know this, but, uh, I killed my mum. Actually, I'd already killed her, and then she tried to shag me, so I had to, uh...

[To Fred]
Wesley: If you're here to tell me about how you killed your parents, perhaps it could wait for another time?
(från "Lineage", S05E07)

Spike: Look at you. Fighting for truth, justice, and soccer moms. But you still can't lay flesh on a cross without smelling like bacon.
Angel: Like you're any different.
Spike: That's just it. I am. You had a soul forced on you as a curse, make you suffer for all the horrible things you've done. But me, I fought for my soul, went throught the demon trials. Almost did me in a dozen times over but I kept fighting. 'Cause I knew it was the right thing to do. It was my destiny
Angel: Really? I thought it was just to get inside a girl's pants.

[to Angel]
Spike: Drusilla sired me. But, you … you made me a monster.

Spike: You never knew the real me. Too busy tryin' to see your own reflection, praying there was someone as disgusting as you in the world, so you could stand to live with yourself. Take a long look, hero. I'm nothing like you.
(från "Destiny", S05E08)

Angel: If you don't kill, we won't kill you. (Wolfram & Harts nya motto)
(från "Harm's Way", S05E09)

Woman: Thank you! Thank you! That thing was gonna kill me!
Spike: Well, what do you expect? Out alone in this neighborhood: I got half a mind to kill you myself, you half wit.
Woman: What?
Spike: I mean, honestly, what kind of retard wears heels like that in a dark alley? Take two steps, break your bloody ankle.
Woman: I was just trying to get home!
Spike: Well, get a cab, you moron! And on the way, if a stranger offers you candy, don't get in the van!
(från "Soul Purpose", S05E10)

[Angel and Spike enter the office where Andrew and the gang are.]
Andrew: Spike?
Spike: Oh, for the love of...
Andrew: Spike? It's you. It's really you! [hugs Spike, sobbing] My therapist thought I was holding onto false hope, but - I knew you'd come back. You're like… you're like Gandalf the White, resurrected from the pit of the Balrog, more beautiful than ever. He's alive, Frodo. He's alive!
Angel: You two know each other?
Andrew: Uh, yeah. Um… We—we saved the world together. I mean, Buffy helped, but it was mostly us.

[After being thrown out a window]
Angel: What happened?
Spike: Oh, I just thought I'd see what it was like to bounce off the pavement. Pretty much what I expected.

Angel: [to Spike] Shouldn't you be out in the streets, you know, protecting the city from... people like you?

Fred: In every generation, one is chosen.
Andrew: Yes, attractive slender woman.

Andrew: Giles and a few key Sunnydale alum have been tracking down the recently chosen. Uh, guiding them, training them, giving them the full X-Men minus the crappy third act.

Andrew: [to Angel] Check the view screen, Uhuru. I got twelve Vampyr Slayers behind me, and not one of them has ever dated you.
(från "Damage", S05E11)

Favoritcitat: Angel S05E01 - S05E05

Wesley: Don't you think it's a bit unseemly adding Y's to the ends of people's names?
Gunn: Does that mean I have to call you 'Wesle'?


[Angel dials the phone incorrectly in his new office]
Automated voice: You have reached Ritual Sacrifice. For goats, press "1" or say "goats".

[A man tries to kill Angel by strangling him]
Angel: Guess what I'm doing now? Not using my windpipe.
(från "Conviction", S05E01)

[Spike materializes in Angel's office at Wolfram & Hart]
Spike: What? What?
Harmony: What the hell are you doing here, Spike?
Wesley: Harmony, please.
Gunn: This is Spike? The Spike?

Spike: I'm not you. I don't give a piss about atonement or destiny. Just because I've got me a soul doesn't mean I'm gonna let myself be lead around by...
Fred: Excuse me?
Wes: Did - Did you just say - Spike has a soul? You never said.
Angel: Didn't seem worth mentioning, you know.
Gunn: Seems to be a lot of that.
Spike: Or maybe Captain Forehead was feeling a little less special. Didn't like me crashing his exclusive club. Another vampire with a soul in the world.
Angel: You're not in the world, Casper.

Angel: [concerning Spike's soul] Fair? You asked for a soul. I didn't. It almost killed me. I spend a hundred years tryin' to come to terms with infinite remorse. You spent three weeks moaning in a basement, and then you were fine. What's fair about that?

Harmony: [to Spike] Oh, my God! You and the Slayer actually - I mean, I know you had that twisted obsession with her, but - Ugh! That's just - Ugh!

Fred: And, I'm detecting brain wave activity.
Angel: On Spike? Huh. That is weird.

Lorne: Honey of a story.
Wesley: Story?
Lorne: Yeah. The Vampire Slayer both men loved, both men lost. Oh, I could sell that to any studio in a heartbeat.


Harmony: Just since you're all soulful now, I thought maybe, just maybe, you might've learned to open up a little. You know, talk? But I guess a leopard can't change his stripes.
Spike: Spots, you dink. Leopards have spots.
Harmony: Oh! Excuse me, Mr. Brainy. Thank you so much for sharing. Wow. What a breakthrough.
(från "Just Rewards", S05E02)

Nina: How would you--you're not a monster, too, are you?
Fred: Nope. Standard-issue science nerd. I did spend 5 years in a demon dimension...till Angel saved me.
Nina: Guess he saves a lot of girls, huh?
Fred: Girls, guys...puppies. He's pretty much an equal-opportunity saver.

Fred: [about Nina's abduction] The scariest thing was how organized they were. Almost military.
Wesley: An underground monster-hunting military organization. It's happened before.
(från "Unleashed", S05E03)

Spike: So that's it, then. I really am going to burn.
Angel: Welcome to the club.
Spike: Well, least I got company, eh? You and me, together again. Hope and Crosby. Stills and Nash. Chico and the ...
Angel: Yeah, are we done?
Spike: Never much for small talk, were you? Always too busy trying to perfect that brooding block of wood mystique. God, I love that.
Angel: Not as much as I loved your nonstop yammering.
Spike: The way you always had to be the big swingy, swaggerin' around, barkin' orders.
Angel: Never listening.
Spike: Always interrupting.
Angel: And your hair. What color do they call that? Radioactive?
Spike: Never much cared for you, Liam, even when we were evil.
Angel: Cared for you less.
Spike: Fine.
Angel: Good.
[long pause]
Angel: There was one thing about you.
Spike: Really?
Angel: Yeah, I never told anybody about this, but I-I liked your poems.
Spike: You like Barry Manilow.
(från "Hell-Bound", S05E04)

Spike: You pissed in the Big Man's chair? That's fantastic.
Gunn: Spike, can you please turn off that warm fuzzy?
Spike: What, the Lorne thing? Wore off. I just think that's bloody fabulous.

Angel: Lorne told you to pee all over the office?
Gunn: Lord, I hope so.

Fred: [slurring, as a demon bumps into her.] Hey, you want a piece of me, buddy? That's right, keep walking. You walk alone! You walk alone!

Harmony: Oh, my God. They shot Lorney-Tunes.
(från "Life of the Party", S05E05)

lördag 9 maj 2009

Angelus: It's so easy when you're evil

Jag hittade den här videon på youtube för ett tag sedan och jag har säkert sett den 20 gånger, men jag tycker att den är så otroligt bra! Jag har ju som sagt a thing för Angelus (och mitt användande av engelska uttryck har börjat gå mig på nerverna, hur är det med er?) och den här låten passar så otroligt bra in. Jag gillar speciellt hur "I'm the fear that keeps you awake" har blivit ihoppusslat med ett klipp från den där scenen i "Passion" där Angelus har varit inne i Willows rum och gjort ett halsband av alla hennes akvariefiskar, samtidigt som Buffy har hittat skisser av henne, sovandes, i sitt rum och hon och Willow har ett "slumber party with weapons" - för att citera Willow.

Angel säsong fem: There will be spoilers

Femte och sista säsongen av "Angel" var den bästa av dem alla. Den innehöll en Spike och allt vad det innebär. Den innehöll Harmony. Den innehöll två av de bästa dödsscenerna jag någonsin har sett. Den innehöll mer gråttid än de anda säsongerna tillsammans... och den hade världens mest irriterande slut!

Tack gode Gud - eller Joss Whedon (menar inte att Joss är Gud, eller det kanske inte är helt fel...) - för att första avsnittet var bra! Jag var riktigt deprimerad efter fjärde säsongens bottennapp och behövde återfå förtroendet till serien och vilket bättre sätt att få mitt hjärta att klappa igen än att sätta in James Marsters i the credits?

Första avsnittet, "Conviction", är avsnittet som jag har väntat på sedan jag började att se på serien. Det är avsnittet där Spike äntligen kommer tillbaka efter att han offrade sig själv för att stänga Hellmouth i seriefinalen av BtVS. Den där 15 sekunders scenen i slutet av avsnittet sätter upp resten av säsongen. Hur Angel säger att hädanefter så ska Team Angel ta hand om allting som de stöter på och han ska börja med att öppna posten. Han öppnar ett brev, en medaljong faller ut och vips så har han Spikes sönderfall i motsatt ordning stående framför sig.
Nästa avsnitt, "Just Rewards", är -för att citera Spike - bloody brilliant! Det börjar med en enkel text: Hellmouth, Sunnydale, 19 days earlier, följt av Spikes dödsscen - dock så har de klippt bort delen där Buffy säger att hon älskar honom(!!!), det gillas inte - och sedan hur han förvirrat står mitt i Angels kontor. Att ta in post-Buffy-Spike och ställa honom mot post-Buffy-Angel var ett genidrag. Deras lillebror/storebror-relation är en av de bästa sakerna med hela femte säsongen!

Ni kan lika gärna vänja er; Det här inlägget kommer att handla till 95 % om Spike, 0,1 % om Lindsey och resterande del om Fred och Wesleys död.

Säsongen innehåller även ett "Something Blue"-liknande avsnitt där alla gör exakt som Lorne säger. Fred och Wesley blir fulla utan att ha druckit någonting alls, Spike blir jättepositiv, Angel och Eve har sex och Gunn går omkring och kissar över allt efter att Lorne har fällt en kommentar om att han behöver "markera sitt territorium".

Den här säsongen var full av död. En stor del av karaktärer som vi har fått se mycket hade sina sista moment under den här säsongen - ett större dödsantal av ofta nämnda karaktärer än i någon annan säsong av vare sig "Angel" eller BtVs. Förutom Fred och Wesley så dog Cordelia (efter ett otroligt bra 100-avsnitt som var ett gråtkalas, visade Doyles reklamfilm än en gång och tog tillbaka Lindsey), Lindsey och Gunn... eller, vi får inte se Gunn dö, men jag antar att han gjorde det då han är döende i de sista minuterna av säsongsfinalen - och en armé av demoner närmar sig dem.

Vet ni hur glad jag var då jag såg att Lindsey återvände? Jag skrek rätt ut. Så glad var jag. Han är långhårigare, mer badass och har halvt knäppta skjortor. Behöver jag säga mer?

Ett annat favoritavsnitt är "Girl in Question" där Spike och Angel far till Rom för att rädda Buffy från en ärkefiende, den ökända the Immortal som är Buffys nya stalker. Tyvärr så är det värre än så. The Immortal, som tidigare har haft en affär med både Drusilla och Darla, är inte ute efter att döda Buffy - han är Buffys nya pojkvän. Jag älskar att se Angel och Spike bete sig som småbarn! Först så bråkar de om vem som ska få rädda Buffy, sedan om vem som har räddat världen bäst, sedan så springer de runt i Rom och försöker få bort Buffy från the Immortal istället för att jobba med ett fall som är ganska akut och sedan så bråkar de lite mer.

Min favoritdel i avsnittet? Angels hysteriska "But she's not finished baking yet! I gotta wait 'til she's done baking. You know, 'til she finds herself. 'Cause that's the drill. Fine. I'm waitin' patiently, and meanwhile, ... the Immortal's eatin' cookie dough!" är en fin påminnelse om Buffys kak-analogi i "Chosen", hennes och Angels sista scen tillsammans.
("I'm cookie dough. I'm not done baking. I'm not finished becoming whoever the hell it is I'm going to turn out to be. I make it through this and the next thing and the next thing and maybe one day I turn around and realize I'm ready. I'm cookies. And then, you know, if I want someone to eat m... - or enjoy warm, delicious cookie-me, then that's fine. That'll be then. When I'm done.")

Hela "The Immortal är Buffys pojkvän" kunde ha dragit ner avsnittet, men tack gode Gud så förklarar Andrew i slutet att det inte är någonting allvarligt. Det är ingen ny Bangel-kärlek.
Ett minus med avsnittet är i alla fall slutet, där Andrew säger att människor förändras... bara för att sedan gå ut med två tjejer. Andrew gillar ju inte tjejer! Andrew är ju bög!



Detta för oss till "Varför Joss!"-moment nummer ett: Freds död. Det är så otroligt hemskt! Jag förstår inte hur någon kunde göra så mot Fred och Wesley! Jag menar, här har jag suttit i tre säsonger och hoppats att de ska bli tillsammans. Att hon ska se hur mycket bättre han är än Gunn... och när de äntligen blir ett par så får de inte ens ett helt avsnitt lyckliga tillsammans innan hon andas in mystiskt demondamm, blir sjuk och bryts ner av en demon som tar över hennes kropp och förstör hennes själ så att hon dör, i Wesleys armar. Det hade varit barmhärtigare att låta Fred falla ihop död direkt hon hade andats in dammet. Nu så tar det 35 minuter för henne att dö, 35 minuter som jag grät oavbrutet medan Wesley läser för henne, håller henne, vyssar henne och berättar hur mycket han älskar henne. Hennes sista ord, "I'm not scared, I'm not scared, I'm not scared...Why can't I stay?" och Wesleys förtvivlade "please, please, please" efter att hon har dött är bara så... Jag tror seriöst att mitt hjärta brast när jag såg på det.

Det är därför som jag inte kan tycka om Illyria. Jag hatar henne inte, men eftersom min favoritkaraktär var tvungen att dö för att hon skulle få en plats i serien så kan jag inte direkt ta henne till mitt hjärta. Fred inte bara dog - hon förintades totalt. Illyria är väl cool på sitt sätt och jag gillar vissa saker hon gör - särskilt hennes relation till Wesley. Hon försöker att förstå människor och Wesleys sorg över Fred gör henne förvirrad. I "Not Fade Away" så bröt hon i alla fall igenom min mur och berörde mig. Vilket tar mig till "Den episka dödsscenen nummer två" - nämligen Wesleys.

Jag tycker att det är ganska coolt - och gripande - att Fred dog i Wesleys armar och Wesley dog i... Freds armar. Eller, det var ju rättare sagt Illyria som ändrade sitt utseende och låtsades vara Fred och "ljög" för Wesley för att mildra hans död. För att vara osäker på mänskliga känslor så gör Illyria en väldigt bra Fred. I min värld så finner Fred och Wesley varandra igen - trots att det borde vara omöjligt då Freds själ och medvetande inte längre existerar.
Det var då jag faktiskt började att acceptera Illyria - och i den följande scenen då hon berättar för Angel att Wesley är död och att det värker och att hon vill döda saker. Jag tror att Illyria faktiskt älskade Wesley på sitt sätt.

"Not Fade Away" var ett riktigt episkt underverk om det inte hade varit för två saker:
1. Att Lorne sköt Lindsey. "VARFÖR?" är min fråga. Lindsey hade ju gått över på den goda sidan. Han och Eve har ett jättesött förhållande. Lindsey dödade demoner för Angels skull. Han hade precis pratat om hur han kände sig som en i teamet och så SKJUTER Lorne honom. Jag kan bara inte förstå varför.
2. Slutet. HUR kan man avsluta sådär? Att Spike, Angel, Illyria och en döende Gunn står ensamma i en gränd och ser på medan en armé av monster tågar emot dem. Hur går det för dem? Överlever de? Hur kan de överleva? Angel och Spike måste överleva! (Dags att googla!).

Andra guldklimpar:
- I "Lineage" när Fred håller på att dissekera en robot så fäller Spike repliken "Sex with robots are more common than people think!" vilket är en fin referens till Buffybot. I samma avsnitt så är det även med en jättebra scen där Angel försöker trösta Wesley efter att han har skjutit sin pappa (som sedan visade sig vara en robot) genom att berätta om hur han mördade sin egen far som Angelus. Wesley lämnar Angels kontor - bara för att stöta ihop med Spike som stöttande berättar om hur han var tvungen att döda sin mamma efter att han gjort henne till vampyr.
- I "Origin" och "Not Fade Away" då Connor kommer tillbaka - och faktiskt uppför sig normalt!

- I "Not Fade Away" då Cyril Vail (eller vad han nu hette) vaknar upp igen efter att ha varit utslagen och hittar en sörjande Illyria - i Freds form - vid den döda Wesleys sida och Vail säger att striden mot honom inte är för dödliga. Illyria tittar upp, argt, och han säger hånande åt henne att ge honom sin bästa höger - oops. Mitt i slaget så byter Illyria tillbaka till sin vanliga form och Vails skalle går i tusen bitar.
- I "Smile Time" då Angel förvandlas till en muppliknande docka. Alla scener med Puppet Angel är skrattretande roliga.
- Alla scener med Andrew. Speciellt den där scenen i "Damage" där han ser Spike och får veta att han har kommit tillbaka. Jag älskar när Andrew jämför Spike med Gandalf och utbrister "He's alive, Frodo. He's alive!"
- I "Why We Fight" - en tillbaka blick till andra världskriget - då Angel har blivit skickad på uppdrag av regeringen för att rädda en u-båt som amerikanerna har stulit från tyskarna. Det var bara det att tyskarnas last inte var någonting vanligt - utan lasten kommer lös och dödar effektivt hela besättningen. Det avsnittet är riktigt klaustrofobist - och roligt! Jag älskar hur de överlevande besättningsmännen varnar Angel för att öppna dörren och möta deras anfallare, hur han ändå gör det... och står ansikte mot ansikte med Spike.
- I samma avsnitt så avslöjas nazisternas plan att operera vampyrer och demoner så att de kan kontrollera dem. Spike blir riktigt chockad och utbrister att han då inte tänker låta någon regering kontrollera honom! Kan någon säga the Initiative?

Favoritavsnitt: "Just Rewards", "Life of the Party", "Lineage", "Harm's Way", "Damage", "You're Welcome", "Why We Fight", "Smile Time", "A Hole in the World", "The Girl in Question", "Not Fade Away".

Jag tror inte att jag har missat någonting... eller jo, det har jag med största säkerhet. För mina anteckningar under säsongens gång är 7 sidor i Word.

fredag 8 maj 2009

Top 10: Manliga favoriter i Buffyverse

Dags för nästa lista, den manliga varianten. Här var det lite svårare att bestämma placering, för jag visste inte riktigt vilka kriterier jag skulle gå efter. Ta till exempel Lindsey. Jag gillar hans stil, utseende och attityd, men är det till räckligt för att ta en placering över karaktärer som jag älskar av hela mitt hjärta? Nej.
Samma sak är det med Angel. Angel i kombination med Buffy är en topp tre-placering, men Angel från tv-serien med samma namn får se sig omsprungen av andra.


Den här listan är nästan lika stjärnspäckad som den kvinnliga versionen. Vi har två väktare, en advokat, en snickare, en halvdemon, en varulv, en nörd och tre vampyrer - två med själ och en utan.

10. The Watcher - Rupert Giles. (BtVS)
Jag gillar Giles, missförstå mig inte, men tycker inte ni också att Giles inte är Giles i sjunde säsongen? Ja, de är under stor press, men han är så pessimistisk, säger så elaka saker och försöker att döda Spike, så jag kan inte låta bli att hata honom i smyg. Om sjunde säsongens Giles inte hade existerat så skulle Giles ha hamnat längre upp på listan, för jag älskar hans och Buffys far/dotter-relation.

9. The Werewolf - Daniel "Oz" Osbourne. (BtVS (& Angel))
Åh, varför kunde Oz och Willow inte ha varit tillsammans längre? Jag tycker om Willow/Tara, men det var någonting speciellt med att se dessa två rödhåriga turturduvor tillsammans. Jag gillade fåordiga Oz, som ändå visade sina känslor. Ett av hans bästa ögonblick är när de diskuterar om de ska lämna tillbaka den magiska apokalypslådan i utbyte mot Willow eller förstöra lådan och lämna Willow åt sitt öde och han går och slår sönder krukan som de behöver för att förstöra lådan - och alltså lämnar dem med bara ett val. Att rädda hans älskade Willow. En sak: Varför säger de bara Oz namn en enda gång under hela serien? Annars så kallas han ju bara Oz hela tiden.

8. The Lawyer - Lindsey McDonald. (Angel)
Åh, Lindsey! Om alla advokater såg ut som honom så skulle jag gå juristutbildningen direkt. Hans attityd, kärlek till Darla och det där modet som skymtas ibland fick mig... ja attraherad, men när han började att spela gitarr och sjunga, det var då jag föll.

7. The Half-Demon - Allen Francis Doyle. (Angel)
Doyle, min favorit som aldrig hann utvecklas till full kapacitet. Jag tycker fortfarande att det var för lite Doyle-avsnitt! Kunde vi inte fått ännu en säsong med den irländska, halvdemoniska motsvarigheten till... Xander.



6. The Vampire With a Soul I - Angel/Liam (BtVS & Angel)
Jag känner mig nästan lite skyldig som lämnar Angel så långt ner på listan, men det har en förklaring. Angel är ganska ojämn. Stundtals så älskar jag honom, men ibland så lägger jag nästan inget fokus på honom. Han var bättre i BtVS än i "Angel", enligt mig i alla fall. Ibland så har han en benägenhet att bli lite för brooding. Fast, jag kan räkna upp ett trettio-tal avsnitt som jag älskade honom i, så det är inget större problem.

5. The Watcher II - Wesley Wyndham-Pryce. (BtVS & Angel)
Åh, Wesley. Här har vi en karaktär som verkligen har utvecklats! Se femte säsongen av "Angel" och jämför med mannen som gjorde entré i tredje säsongen av BtVS. Är det ens samma man? De ser inte ens ut som varandra. Det vattenkammade håret, kostymena och glasögonen har blivit utbytt mot skjortor, längre hår och skäggstubb. Wesley är en bad boy nu, men fortfarande en av de mest sympatiska karaktärerna någonsin. Jag tycker alltid synd om Wesley.

4. The Glorified Bricklayer - Alexander "Xander" Harris. (BtVS)
Xander är den normala killen i ett gäng där alla har sina egna superkrafter. Han är killen som fortfarande trampar fel (som att ge upp sitt livs kärlek). Han är killen som är rädd att bli hans föräldrar, som är rädd för att inte räcka till. Han är killen som ser allt och trots att han ibland verkar lite blind (som när han klagar på Angel eller Spike) så har han ett hjärta av guld och är alltid där för Willow och Buffy.

3. The Guestage - Andrew Wells. (BtVS (& Angel))
Det finns ingen som får mig att skratta mer än Andrew! Varenda gång han öppnar munnen så får han mig att dra på mungiporna. Jag älskar hans referenser till allt från "Star Wars" till "Godzilla" och hans smyghomosexualitet. Joss Whedon har sagt att Andrew är homosexuell, men att de aldrig konstaterade det i serien. De bara hintade det. (Som den gången då Andrew ser Spike och Anya ha sex och suckar "he's so cool" och sedan snabbt tillägger "she's hot too")



2. The Vampire Without a Soul - Angelus (BtVS & Angel)
Har jag mentala problem som är attraherad av Angelus eller är det bara mänskligt? Jag menar, om du är attraherad av Angelus så har du stora problem ur Buffyverse view. Det är otroligt hur stor skillnad det är på Angelus och Angel. De har olika klädstil, de har olika tonfall, de har olika röstlägen, de har olika minspel och de har olika hållning. Angelus ler hela tiden - och hur ofta ler Angel? Ett tecken på att min hjärna är på nedgång: Jag har suttit och kollat på Angelus-videos och har nästan börjat tycka att han är riktigt cool då han knäcker Jennys nacke. Hjälp mig någon, snälla.

1. The Vampire With/Without a Soul II - Spike/William (BtVS & Angel)
Spike har allt. Han har stilen, attityden, utseendet, känslorna, själen. Trots att han har orsakat nästan lika mycket död som Angelus under sin livstid så är han ändå inte överhopad av skuld - dels på grund av hans förmåga att inte tänka särskilt mycket på offren, till skillnad från Angelus som skadeglatt älskar att betrakta sina offer. Spike är alltid pessimistisk, har alltid en kommentar på allting och hans och Angels lillebror/storebror-relation är jätterolig att se.
Behöver jag nämna att han är riktigt snygg i skinnrock?




På bubblarplatsen så hittar vi två demoner (Clem & Lorne) och en magiker med smak för kaos (Ethan Rayne).

Top 10: Kvinnliga karaktärer i Buffyverse

Eftersom jag nu har sett klart "Angel" (eller rättare sagt; jag har de två sista avsnitten kvar) så tänkte jag sammanställa en lista över de karaktärer som har figurerat i "Angel" och "Buffy the Vampire Slayer". Först så hade jag tänkt göra en topp 5-lista, men den planen föll snabbt. Nästa steg var en topp 10-lista, med samma resultat. Det slutade med att jag får göra en t0pp 20-lista. Mina 10 kvinnliga favoriter och mina 10 manliga favoriter... och någonstans däremellan så hamnade the First i kläm eftersom "det" inte passade in på någon av listorna.

Det har varit jättesvårt att välja vilka som ska få vara med på listan och trots att jag har varit minutiöst nogrann när jag skrev listan över vilka karaktärer det finns i båda serierna så gissar jag att jag ändå kommer att ha missat någon som jag skulle vilja ha med på listan. Det finns en del gästinhopp, karaktärer som bara är med i ett avsnitt, som jag älskar - men som inte platsar på listan då de bara har varit med en endaste gång.

Spänn på er säkerhetsbältet och följ med i min topp 10-nedräkning, en lista där man hittar en demon, två slayers, en häxa, ett vetenskapligt geni, en vampyr, en halvdemon och föredetta bitch, en advokat och nuvarande superbitch, en robot och en gudinna.

Jag har aldrig gjort någonting så svårt som att bestämma 1-4 placeringen. Efter mycket övervägande så bestämde jag mig, men jag har redan beslutsångest, så man vet inte. Kanske så kommer listan ha ändrats innan jag är klar.

10. The Godess - Glorificus. (BtVS)
I fjärde säsongen av "Angel" så tror folk att Jasmine är någon slags gudinna. Well, om man vill se en riktigt gudinna så är det femte säsongen av BtVS som man ska se! Glory har inte bara mer attityd, hon är även mycket roligare att se på, med sin irritation, sina utbrott, sin självkärlek och sina problem. Det känns skönt att veta att till och med mäktiga gudar kan tappa bort sina nycklar och ibland känna sig väldigt okvinnliga. Ben is Glory!

9. The Vampire - Harmony Kendall. (BtVS & Angel)
Har någon någonsin sett en mindre respektingivande vampyr än Harmony? Jag tycker bara att hon är adorable. Hon samlar på enhörningar, klär sig i lila och rosa och är alltid en frisk - inte så smart - fläkt. Vilken resa Harmony egentligen har gjort. Från att vara Cordelias bitchiga side-kick, till Spikes flickvän, till Angels sekreterare. Jag tycker att det är roligt att en liten karaktär från den första piloten fått vara med i hela Buffyverse-resan, enda till slutet i "Angel".

8. The Robot - Buffybot. (BtVS)
Jag kan omöjligt räkna Buffy och Buffybot som samma person, för let's face it... De är inte samma person. Den ena är en människa och den andra är en skickligt utformad, verklighetstrogen robot med väldigt många ansiktsuttryck och världens mest o-Buffyaktiga leende. Jag tycker att det är synd att Buffybot bara fick fyra avsnitt. De borde ha satt ihop henne igen.

7. The Slayer II - Faith Lehane. (BtVS & Angel)
Min och Faiths relation är en rolig historia. Det började en gång för länge länge sedan då en 12-årig flicka slog sig ned framför tv:n och började att avsky en annan mycket äldre flicka (säkert för att hon var ond). Några år senare så satt samma tjej framför tv:n än en gång, med en DVD-box, och fortsatte med sitt hat utan att egentligen tänka på det... Men allt eftersom flickan såg på DVD-boxarna så insåg hon att hon inte alls hatar den andra flickan. Den andra flickan var egentligen riktigt cool och en av hennes favoritkaraktärer... och varför i hela friden började jag med flick-analogin? Lagom till fjärde säsongen av "Angel" så hade jag Faith uppe på piedestalen.


6. The Ex-Bitch - Cordelia Chase. (BtVS & Angel)
Cordy är en bitch även i "Angel", men efter en och en halv säsong så har hon förändrats. Hon har fortfarande kvar några av sina Cordelia-drag, men det mesta utav hennes "säga det första som faller henne i"-ovana har suddats ut, tyvärr. Cordelia växer riktigt som karaktär och blir mognare och mognare, men jag kan ändå inte låta bli att tycka bäst om Sunnydale Highs drottning Cordy, den bitchigaste tjejen i Sunnydales historia.

5. The Evil Bitch Queen from Hell - Lilah Morgan. (Angel)
Den enda kvinnliga Wolfram&Hart advokaten fram till femte säsongen då Eve kommer in i bilden, men Lilah förblir ohotad. Från och med första avsnittet hon var med i, fram till hennes sista, så förblev hon en favorit. Med bitchiga repliker, nervösa sammanbrott och affärer med motståndarsidan så visste man aldrig riktigt vart man hade henne. Bara att hon var kvar på Wolfram&Hart för att stanna.

4. The Ex-Demon: Anyanka "Anya" Jenkins. (BtVS)
Det känns fel att stoppa Anya så långt ner på listan, då hon är en av mina absoluta favoritkaraktärer, men de som är över henne hör också dit... så jag hade inget val.
Jag gillade Anya från första gången hon dök upp i tredje säsongen och min kärlek blev bara djupare och djupare allt eftersom serien fortskred och hennes och Xanders förhållande blev starkare. Hon är känslig, rolig och för att citera henne själv "strangely literal". Anyas promenad nerför altargången är ett av de mest gripande ögonblicken av film jag någonsin har sett.

3. The Witch - Willow Rosenberg. (BtVS (& Angel))
Hur kommer det sig att Willow alltid har de sötaste replikerna? High School-Willow är bara så söt och oskyldig, men ändå stark och bestämd, att man bara måste älska henne. Det spelar ingen roll vilken känsla det är som visas - ilska, glädje, sorg - men det lämnar aldrig mig oberoende. Jag vill skydda Willow och ta henne under mina vingar... om jag nu hade varit en hönsmamma. Det är en lika stor chock varje gång jag ser deras high school-år och inser att Willow en dag kommer att försöka förstöra världen. Det går inte att gissa då.



2. The Genious - Winifred "Fred" Burkle. (Angel)
Fred och Wesley måste vara Buffyverse bästa pairing i mina ögon, men ändå så tar det otroligt lång tid innan de inser det och tar hand om saken. (Sedan så blir jag otroligt arg då jag tänker på att de inte ens fick ett helt avsnitt lyckliga tillsammans). Från hennes första minut, som halvgalen, förrymd slav i Pylea så stal hon mitt hjärta. Det blev bara mer och mer tydligt allt efter som serien gick att Fred hade tänkt att stanna där. Jag pratade ju nyss om hur söt high school-Willow är, men det finns en karaktär som är ännu sötare: Fred. Jag blir glad av att höra hennes fnissningar, hennes skämt, att se hennes leenden och när hon gråter - ja, då blir jag också ledsen. Freds död måste vara ett av de sorgligaste momenten i tv:s historia. Jag grät oavbrutet i 80 minuter. Jag menar, herregud. Hennes dödsscen varade i nästan 40 minuter! Redan från början så visste jag att de inte skulle kunna rädda henne, så att se Wesley försöka att trösta henne och hur han hoppades att de skulle kunna rädda henne, medan hon var stark, rädd och hade otroligt ont... Det tog nästan knäcken på mig.

1. The Chosen One - Buffy Summers. (BtVS (& Angel))
Det finns tillfällen då jag inte har tyckt särskilt mycket om Buffy (som när hon är elak mot Spike, t.ex.), men 99,9 % av tiden så avgudar jag henne. Jag menar, tänk på vad hon har gått igenom. Hon kämpar varenda dag (rättare sagt:natt) mot varelser som resten av befolkningen inte ens vet existerar. Hon räddar människor som bara ställer till problem för henne och inte visar någon uppskattning, för de vet inte vad hon gör för dem. Hon blev relegerad från Sunnydale High på grund av vampyrdödandet. Hon blev utkastad från Hemery på grund av vampyrdödandet. Hon har sett två pojkvänner dö, en mamma och flera vänner. Eller för att citera Xander "This girl has died two times, and she's still standing"... och ja, sedan så är hon titelpersonen i den bästa tv-serien genom tiderna.



På bubblarplats så har vi två häxor (Tara Maclay & Jenny Calender) och en vampyr (Darla).

torsdag 7 maj 2009

Favoritcitat: Angel S04E17 - S04E22

Gunn: [to Angel] Well, congratulations. You're gonna have a grandspawn.
(från "Players", S04E17)

Gunn: You sayin' Pop and Mama threw you a beatin'?
Lorne: Kid Vicious did the heavy lifting. Cordy just "mwha-ha-ha-ed" at us.

Gunn: Guy steps out for a few hours, half the place goes super-villain.
(från "Inside Out", S04E18)

Angel: I mean, stranger things have happened.
Fred: Like Cordelia giving birth to a beautiful ebony goddess?
Angel: Not the example I was looking for, but yeah.

Lorne: Tonight the role of Judas Iscariot will be played by Krevlorneswath of the Deathwok Clan.

Connor: I'll kill you.
Angel: It'll pass.
Lorne: Yeah, 'cause Lord knows he's never tried that before.
(från "The Magic Bullet", S04E19)

[To Angel]
Lilah: What's the matter, Ace? Didn't think you're the only one that ever got to come back from Hell around here, did ya?

Gunn: Couldn't have been easy for you seeing Lilah again like that.
Wesley: Oh, yes. That was awkward, wasn't it? When you decapitate a loved one, you don't expect them to come visiting.

[Lilah, reanimated due to a clause in her contract, looks on as Wesley rifles through Wolfram & Hart files.]
Lilah: What are you doing, Wesley?
Wesley: [takes a piece of paper out of the files] Standard in Perpetuity clause.
Lilah: You broke in here for my contract?
Wesley: I'm here to release you from it.
Lilah: Wesley…
Wesley: You've suffered enough! [he lights the paper on fire] I want you to find some peace.
Lilah: Gallant to the end... but I knew what I signed up for.
Wesley: It's done.
Lilah: Look in the drawer. [Wesley finds the same piece of paper in the file cabinet again, unscorched] Flames wouldn't be eternal if they actually consumed anything. But it means something that you tried.

Gunn: You wanna give us your evil law firm? We ain't lawyers.
Fred: Or evil. Currently.
(från "Home", S04E22)

Favoritcitat: Angel S04E10 - S04E16

Angel: That means, if anything should go wrong with Angelus, you're gonna have to kill me.
Connor: Okay.
Angel: If anything goes wrong.

Angel: It's a dead end.
Cordelia: Who booby-traps a dead end? That's just ...not right.

[Angel glances at the others, clearly a different person]
Cordelia: Angelus.
Angelus: [chuckles]
(från "Awakening", S04E10)

Wesley: I've imagined this moment many times. I've read everything ever written about you.
Angelus: Stop, I'm blushing.

Cordelia: We found a little boy, his sister, mom, dad, grandma. All dead.
Angelus: Oh, God! I'm always missing the fun stuff.

Angelus: [to Connor] And now my boy's in love, all hearts and flowers. But, doesn't it freak you out that she used to change your diapers? I mean, when you think about it, the first woman you boned is the closest thing you've ever had to a mother. Doin' your mom and tryin' to kill your dad. Hmm, there should be a play.

Connor: Angel's my dad.
Angelus: I'm going to cry.

Angelus: [mocking Cordelia] Oh, God. Oh, Angel. Angel, we can't. I love you, but you were so bad. You ate babies. Chicks.
(från "Soulless", S04E11)

[To Team Angel]
Angelus: How did you survive this long, being so retarded?

Gunn: Now, instead of just worryin' about big bad rock-eater, we got Darth Vampire livin' in the basement.

[to Lilah]
Angelus: Try playing up the awe and the reverence a bit. The great Angelus.

[upon seeing Lilah in the hotel]
Lorne: What in the hell is Succubitch doin' here?
(från "Cavalry", S04E12)

Wesley: Feel natural?
Faith: Eh, it's like ridin' a biker

[after overhearing a Slayer is in town]
Angelus: [on the phone, pretending to be Angel] Hi, Dawn.
[pause]
Angelus: Yeah, it's me. Is your sister home? She is?

Wesley: How do you expect to find Angelus without Connor?
Faith: The old-fashioned way. Kid's not the only tracker. Something'll turn up. Trail of bodies. A telltale clue.
[sees a big sign that says "Welcome Faith"]
Faith: Maybe a carpet fiber.

[after killing the Beast]
Angelus: Aw, crap! You mean killing the Beast really does bring back the sun? I thought that was Angel's retarded fantasy.
(från "Salvage", S04E13)

[Evil Cordy sends mind messages to Angelus]
Angelus: But the thing is, as far as plans go, I make my own. So, you know, thanks for stoppin' by my head.

Cordelia: Destruction, sometimes is its own reward.
Angelus: Hey, man, you're preachin' to the guy who ate the choir.

Cordelia: You would dare to defy me?
Angelus: Defy who? A big, scary voice? Whoa! Hey, I got one of those, too. You wanna hear it? You can kiss my vampire ass. That do anything for ya?

Cordelia: [shouting] Angelus!
Angelus: Oh, volume!
Cordelia: I am not well pleased.
Angelus: And I'm not well deaf.

Cordelia: This isn't the way, my sweet. We should be friends, you and I.
Angelus: No, and I'll tell you why. One, because, you know, I'm evil. So the friends thing, that's out. And two, if I did have friends they sure as hell wouldn't be livin' inside my head.

Angelus: Hello? Hey, I got places to go, friends to kill. Well, not actually my friends, but you get the idea.

Faith: [To Wesley] We track him, we find him, we...
Angelus: Get your asses kicked? I don't know, wild guess.

Angelus: Rah rah! Good over evil! Do what must be done! Hang in there, kitten, it's almost Friday!
(från "Release", S04E14)

[Faith and Angelus are watching Angel's past]
Angelus: Oh, no. I remember this. I-I remember this place. I gotta get outta here.
Faith: Why? You freakin' out?
Angelus: It's coming, again.
Faith: What's coming?
Angelus: I can't do it again. I won't.
[Angel runs in front of a speeding car]
Faith: Angel, get out of the road!
Angelus: Arrrgh! No!
Faith: [laughing] Dude! You just rescued a puppy.

Faith: We're reliving Angel's good deeds. You are in hell. Wicked.

Faith: 'Cause I'm dying, dumbass.
Angelus: Not soon enough.
Faith: Way I figure, I got one last job. Baby-sit the psycho 'til they shove a soul up your...
Angelus: Not gonna happen.

Angel: I'm not perfect, Faith. Even with a soul I've done things I've wised a thousand times I could take back.
Angelus: Yeah, like those Manilow concerts. You son of a bitch.

Angelus: So why do I have to go through it again?
Angel: [rises up] Maybe 'cause it's not about you, Jackass!

Angelus: [Faith and Angel are talking] Anybody notice a battle with your alter ego going on here?

Willow: How've you been?
Cordelia: Higher power. You?
Willow: Ultimate evil. But, I got better

Wesley: A lot's happened. Not just Angelus. I've been... I've changed. I've seen a darkness in myself. I'm not sure you'd even begin to understand...
Willow: I flayed a guy alive and tried to destroy the world.
Wesley: Oh. So...
Willow: Darkness. Been there.
Wesley: Yeah. Well, I never flayed. I had a woman chained in a closet.
Willow: Oh, well hey!
Wesley: No, it doesn't compare.
Willow: No, dark. That's dark. You've been to a place.
Wesley: You seem exactly the same as when I left. No other major changes I'm not up on?
Willow: Ehm, just little things.
(från "Orpheus", S04E16)

Favoritcitat: Angel S04E01 - S04E08

Gunn: [to Connor] That's right, Sparky. Daddy's comin' home. And I'm guessing there's gonna be a spanking.

[To Connor]
Angel: So, how was your summer? Mine was fun. Saw some fish, went mad with hunger, hallucinated a whole bunch.

[Connor tries to escape]
Angel: Daddy's not finished talking.

Angel: What you did to me… was unbelievable, Connor. But then, I got stuck in a hell dimension by my girlfriend one time for a hundred years, so three months under the ocean actually gave me perspective.

Gunn: Right, we'll just stroll into their heavily guarded law offices, and ask Lilah the Evil Bitch Queen for help finding out what happened to their archenemy, but, we're kinda broke so it'll have to be pro bono.
(från "Deep Down", S04E01)

Angel: Who are you?
Gwen: Who are you?
Angel: I asked you first.
Gwen: What are you, seven?

Lilah: Look, Angel, I know you've been out of the loop for a while, but I'm still evil. I don't do errands. Unless they're evil errands.

[Talking about Cordelia’s disappearance]
Angel: How 'bout the police?
Gunn: Uh, let's see. "Abandoned car. Empty apartment."
Fred: "No sign of violence. No plans for travel."
Gunn: "Please file a missing persons report."
Fred: "And have a nice day."
Gunn: But hey, that was only the first time. The next seven times they left off the "nice day" part.
(från "Ground State", S04E02)

Gunn: No one seems to be bothered by the fact that he's a demon.
Fred: They must think it's all makeup like the Blue Man Group. You don't think the Blue Man Group...
Angel: Only two of 'em.
(från "The House Always Wins", S04E03)

Fred: You know what they say about payback? Well, I'm the bitch.

[rips the roof off Lilah's convertible]
Angel: That's cool. The top just comes right off.

[a decapitated demon gets up]
Angel: Come on! I'm holding your head.
(från "Supersymmetry", S04E05)

Lorne: [Telling Cordelia about a spell that will restore her memory] Trust me, sweetness. There no way this can go wrong.
Lorne: [narrating to the audience] So I'm an idiot. What are you, perfect?

[due to a spell, Angel can't remember anything past the age of seventeen]
Angel: I'm supposed to be evil, but they attack me without cause. They gang up on me because I'm different. They're as bad as my father.
Connor: Fathers. Don't they suck?
Angel: Say one thing then. "Be good. Fear God. Do as you're told." And the whole while I know good and well, he's had his share of sinning.
Connor: Sounds kinda like my father.
Angel: Is he a self-righteous bastard?
Connor: You'd be amazed.

Lorne: [after the show has returned from commercial break] Well, those were some exciting products, am I right? Let's all think about buying some of those.

[watching Gunn and Wesley fight]
Cordelia: Are you going to stop this?
Angel: High time the English got what's coming to them. I'm rooting for the slave.
(från "Spin the Bottle", S04E06)

Lorne: Hate to be the little demon that cried "Apocalypse Nowish," but, uh...
(från "Apocalypse, Nowish", S04E07)

Wes: There is a line, Lilah, black and white, good and evil.
Lilah: Funny thing about black and white. You mix it together and you get grey. And it doesn't matter how much white you try and put back in, you're never gonna get anything but grey.

Angel: It's a zombie.
Connor: What's a zombie?
Angel: It's an undead thing.
Connor: Like you?
Angel: No. Zombies are slow moving, dimwitted things that crave human flesh.
Connor: Like you.
Angel: No. It's different, trust me.
(från "Habeas Corpses", S04E08)

Dagens OMG-moment: Sean Astin regisserar Angelus

Jag upptäckte precis genom min kära vän IMDb att regissören (eller director, är det egentligen rätt översättning?) till mitt favoritavsnitt i den fjärde säsongen, "Soulless", är ingen mindre än Sean Astin, känd för att spela min favorithob Samwise Gamgee i "Lord of the Rings"-trilogin!

Jag är helt fascinerad. Han är ju så otroligt bra som Sam och nu så vet jag att han även är bra på att regissera, för jag älskar hur det där avsnittet är, hur stämningn är. Hur Angelus går omkring i buren, hur han säger sina repliker, hur alla bryter ihop psykiskt av hans "terror" (eller rättare sagt: retningar och hån).

onsdag 6 maj 2009

Angel säsong fyra: There will be spoilers

Vad kan jag säga om fjärde säsongen av "Angel", hm? Mer än att jag var så uttråkad efter 18 avsnitt att jag halvspolade igenom resterande avnitt, bara för att jag ville se dem innan femte säsongen. Det halvtog sig faktiskt i slutet och jag återfick min "Angel"-glädje, men inte riktigt.

Så, vad var det som fick fjärde säsongen att sjunka i mina ögon? Jo, för det första så avskydde jag själva storyn. Jag avskydde Connor. Jag avskydde onda Cordelia-som-inte-är-Cordelia. Jag avskydde den magiska graviditeten (seriöst, det är seriens tredje)... och mest av allt så avskydde jag det faktum att världen stod inför en av dess största utmaningar, största strider, mot en okänd ondska som det inte finns några böcker om och allting hängde på en skör tråd - när exakt samma sak höll på att hända i Sunnydale!
Hallå, The First Evil ska ju faktiskt vara, som namnet tyder på, den första ondskan, all övrig ondskas anfader. Borde de inte hitta ett annat tillfälle att försöka ta över jorden på då? Jag menar, man vill ju inte sätta käppar i hjulet på anledningen till att de alla är just onda? Varför inte sammarbeta?
(Sedan så stör jag mig på den där jättelånga solförmörkelsen som de är i L.A för jag tycker att i alla fall NÅGON i Sunnydale skulle ha uppmärksammat det, särskilt som de är riktigt alerta på mystiska händelser i området).

En av de första tecknen på att denna unspeakable ondska håller på att komma är att både Cordelia och Lorne känner av en ondska som kommer närme. Borde inte det egentligen vara the First? Eller är det så att Willow, när hon känner the Hellmouth aktiveras genom jorden, egentligen kände the Beast som försöker klösa sig upp?

Det var egentligen bara några få avsnitt som jag tyckte om. Jag gillade Faith-avsnitten, avgudade Angelus-avsnitten och fröjdades åt det "Tabula Rasa"-liknande "Spin the Bottle" där alla tror att de är sjuttonåringar igen. Nu ska vi prata om de bra sakerna istället, innan vi kommer in på mitt absoluta Buffyverse-hatobjekt: Connor.

På plussidan över de sällsynta bra sakerna i fjärde säsongen ligger Wesley. Hans affär med Lilah är en av de bästa pairings som jag har sett på den här sidan av Buffyverse. De ligger med varandra, hånar varandra, försöker att få information av varandra, tränger undan sina känslor... och har innerst inne börjat älska varandra. Lilah förföljer Wesley och är svartsjuk då han ägnar Fred uppmärksamhet. Wesley räddar Lilah från the Beast och när hon dör så är han riktigt skakad. På något sätt så påminner deras förhållande om Buffy och Spikes i sjätte säsongen av BtVS, enda skillnaden är väl att Spike gång på gång uttrycker hur mycket han älskar Buffy, men annars så är förhållandet mest sexuellt och destruktivt.
Jag älskar Lilah. Någon gång så ska jag se om hela "Angel"-serien, bara för att räkna hur många gånger de kallar henne en bitch. Bara bland mina favoritcitat så har jag stött på det ordet sju, åtta gånger i samband med henne.
En av de bästa sakerna i hela säsongen: Wesley är äntligen tillbaka i Angel Investigations!

Den andra bra saken med denna säsong, den absolut bästa, är Angelus. Wohoo! Jag älskar Angelus, vilket gör mig lite oroad. Jag verkar visst dras mot charmiga psykopater. (Sylar, *host*). Jag undrar bara varför ingen egentligen lyssnade på Angel och Cordelia när de var emot förslaget att ta bort Angels själ så att de kunde pumpa Angelus på information om the Beast. Angel och Cordelia är de enda människorna som riktigt vet hur psykopatisk Angelus är. Wesley och de andra har bara läst om det i böcker. Undra vad Wesley hade sagt om han hade hittat sitt livs kärlek liggandes död, med bruten nacke, i hans säng?

Tillbaka till Angelus. Han är bara så... cool. Jag älskar hur han hånar alla, manipulerar och psykar dem tills stämningen i Angel Investigations är på bristningsgränsen. Han får Gunn och Wes att slåss. Fred att gråta och alla är på gränsen till ett nervsammanbrott. Sedan så älskar jag hans konstanta hånande av Angel. När Angelus till slut tar sig ut ur buren (eftersom Cordelia är evil nu - eller den onda kraftens nickedocka - och släpper ut honom) så sprider sig paniken. Vad gör Team Angel då? Jo, de tar in den enda person de tror kan handskas med honom... En slayer, fast inte Buffy förstås - som är upptagen med att stoppa en ostoppbar ondska och skydda en hop av otacksamma småtjejer. Faith is back.

Jag förstår inte varför jag hatade Faith? Första gången jag såg tredje säsongen av BtVSpå DVD så avskydde jag henne, men när jag kom till sjunde säsongen så fullkomligt avgudade jag henne. Någonstans däremellan så hade jag gjort en U-turn i mina känslor. Nu så förstår jag inte varför. Faith är helt klart en av de bästa semi-onda karaktärerna i hela Buffyverse.
Luuuv bombing. Faith och Wesley åker på lite stryk av Angelus innan de till slut lyckas ta ner honom. De har bara ett problem - hans själv är borta och de vet inte hur de ska hitta den.

Vad gör de då, som får mig att älska det kommande avsnittet ännu mer? Jo, Fred ringer till Willow, den enda som har lyckats få tillbaka Angels själ förut. Jag vet inte om det var jag som var ovanligt hormonstinn eller blödig, men jag grät som ett litet barn direkt Willow dök upp på skärmen. Jag menar, jag VISSTE attt hon skulle komma i avsnittet, men direkt hon blev inzoomad så brast någonting inom mig. Kanske var det min Buffy-abstinens? Kanske lite Sunnydale-längtan?

Det var ungefär allt som jag tyckte var bra med säsongen. Liite till kommer längre ner, men nu så ska vi gå över till säsongens absoluta botten - Connor. Han gnäller, hatar Angel - som älskar honom mest av allt, är trotsig, lyder inte, gör dumma saker, kysser Cordelia (så äckligt att mina sved), har sex med Cordelia (ännu äckligare) och står på den ondas sida, fastän han vet att de gör fel. Grrr... Han skulle fortsatt vara bebis.

Jag upptäckte precis att jag inte ens har nämnt Jasmine, men jag orkar inte. Nog för att serien blev lite bättre då, men jag var ändå inte nöjd.

Jag tyckte att det kunde ha varit fler Buffy-referenser, men några saker är jag i alla fall nöjd med. I "Salvage" så blir Faith attackerad av en kvinnlig fånge, som har blivit mutad och fått en jättekonstig kniv för att döda Faith. Enter the Bringers och hela the First-vill-döda-alla-slayers-handlingen. I "Inside Out" så säger Skip att ingen någonsin har lämnat paradiset, förutom "that slayer, once...". Hm, undra vem han talar om. Kan det vara Buffy?

Jag måste bara säga att de måste ha fått dålig fantasi det här året och bestämt sig för att köra samma story i båda serierna. Angel oroar sig för att han har minnesluckor och tror att the Beast kontrollerar honom. Över i Sunnydale så har Spike minnesluckor för att the First kontrollerar honom. Båda två hamnar till slut fängslade i högkvarterets källare för att inte skada någon. Det här är även säsongen där Angel börjar hålla en massa tal, samtidigt som Buffy är speech-chick över i BtVS.

Säsongens få guldkorn:
  • "Spin the Bottle", där en magisk formel som ska ge Cordelia minnet tillbaka istället gör så att alla tror att de är 17 år igen. Cordelia blir samma tjej som vi träffade i första säsongen av BtVS. Wesley blir student på Watcher Academy, och beter sig nästan exakt likadant som han gjorde några säsonger tidigare i BtVS. (Gud, vad han har mognat egentligen!). Gunn förvandlas till samma street-gangster som vi får träffa i "War Zone" och Fred är en nörd som tror på utomjordingar och regeringskonspirationer... och Angel... han tror att han heter Liam och är chockad över nutidens värld. En av de bästa scenerna i hela avsnittet är den då gänget delar upp sig och går på jakt efter vampyrer (som Wesley och Gunn berättar om) och Angel upptäcker att oops, det är han som är vampyren.
  • Alla Angelus-avsnitt, men speciellt vissa delar. Jag älskar i "Salvage" då Angelus får höra talas om en slayer som har kommit till L.A och direkt ringer till Sunnydale. "Hi Dawn. Is your sister home?" och lägger på när han hör att Buffy visst är hemma. Nästan besviket så vänder han sig om och planerar ett välkomstparty för Faith.
  • En annan bra Angelus-scen är det när Evil-part-of-Cordelia tar kontakt med Angelus mentalt och han spydigt replikerar på allting som rösten i hans huvud säger. Evil-part-of-Cordelia är inte så smart, Angelus lyder inte någon. Eller som min favoritrecensent på IMDb skrev: "Still, I think Evil Cordy is nuts if she thinks she can get Angelus over to her team. The guy doesn't play well with others, unless he's the boss. Just ask the Master.”
  • "Orpehus", avsnittet där Angelus och Faith tar en rundvandring i Angels minne. Angelus plågas genom att återuppleva Angels goda ögonblick (som när han räddar en hundvalp) och Faith plågas genom att återuppleva Angels svaga ögonblick. Allting slutar med en alter-ego fight mellan Angelus och Angel, allt medan Willow försöker att få tillbaka hans själ. OBS! Det absolut bästa med avsnittet är inte Angelus inställning till Angel, nej. Det är scenerna mellan Willow och Wesley, då jag vet att de faktiskt är gifta i verkligheten!

Favoritavsnitt: "The House Always Wins", "Supersymmetry", "Spin the Bottle", "Soulless", "Cavalry", "Salvage", "Release", "Orpehus". Lila betyder Angelus.

tisdag 5 maj 2009

Favoritcitat: Angel S03E12 - S03E22

Angel: Lorne, I need you to use your contacts and find out what Holtz is up to. He's out there somewhere, and we can never forget that. Finding him is our number one priority.
Gunn: I thought you said...
Angel: Finding Holtz and making money are our two number one priorities.
(Cordelia walks by and clears her throat)
Angel: Helping the helpless, finding Holtz, and making money are our three number one priorities.
(från "Provider", S03E12)

Lorne: [singing to baby Connor in Brahms' Lullaby tune] Go to sleep, lullaby / You've been fed and you're sleepy / You'll be with Uncle Lorne / Who in no way resents not being asked to go to the ballet / And is certainly not thinking / Of selling you to the first vampire cult that makes him a decent offer...
(från "Waiting in the Wings", S03E13)

Angel: Check me out. I'm "Mr. Dad"!
(från "Loyalty", S03E15)

Sahjhan: [To Lilah] You back-stabbing, traitorous bitch. I have a lot of work to do. I can't be in every time/space at once, and here I find, you drinking with my sworn enemy.
Angel: Sworn enemy? Really? Have we met?
(från "Sleep Tight", S03E16)

The Groosalugg: Hail to you potential client!
(från "Double or Nothing", S03E18)

[The AI team is rebuilding Angel's apartment after an earthquake.]
The Groosalugg: [gravely] Angel... You and I have fought side by side on more than one occasion. Fellow warriors, shoulder to shoulder. By now, my counsel must assuredly hold weight, so I beseech you to heed my words.
Angel: Mmm… oo-kay…
Groo: Pomegranate Mist is the wrong color for this room. Summer Splendor is a hue more worthy of a champion. Or, perhaps this unique one called "purpla".
Angel: Purple. Yet you have no problems pronouncing pomegranate.
Groo: It was my mother's name.
Angel: (sarcastically) What are the odds?
(från "The Price", S03E19)

Gunn: Couple weeks ago, he was wearin' diapers. Now he's a teenager?
Cordelia: Tell me we don't live in a soap opera.
(från "A New World", S03E20)

[About Connor]
Fred: Okay, so he survived an unspeakable hell dimension. Who hasn't?

Connor: I'm not going anywhere with you, demon.
Lorne: I'll tell you what, since you were raised in a hell dimension by a psychopath, and since that happens to be a topic that I know a little something about, we'll just let that slide. Now I'll fetch your pop for you.
Connor: Filthy demon.
Lorne: Actually, that's UNCLE filthy demon to you. It wasn't that long ago - like a week - I was changing your diapers, you little...
(från "Benediction", S03E21)

Angel: He's gonna need clothes, weekly allowance. What's good nowadays? Fifty cents? A dollar?
Cordelia: Yeah, if you're Tom Sawyer paintin' a fence.

Angel: I found Holtz.
Cordelia: And?
Angel: I didn't kill him.
Cordelia: Maybe you're growing as a person.

Lilah: Mind if I join you?
Wesley: On many levels and with great intensity.
(från "Tomorrow", S03E22)

Favoritcitat: Angel S03E06 - S03E11

Angel: You'll be able to keep an attacker busy until... You know.
Cordelia: What? Until he dies of old age or until you swoop in to save me?

Cordelia: Men-folk not always around to protect the women-folk, you know?

Cordelia: [to Lilah] Angel feels responsible for this guy because he brought him back from hell. I feel responsible because he did it to save me. You, who are actually responsible for the entire thing, feel nothing at all, because you are a vicious bitch.

Billy: I don't hate women. I mean, sure you're all whores who sell yourselves for money or prestige, but men are just as bad. Maybe even worse. They're willing to throw away careers or families or even lives for what's under your skirt.
Cordelia: I'm wearing pants.
Billy: So you can dress like a man? Talk like a man? Does that make you feel superior?
Cordelia: Actually, I'm feeling superior because I have an arrow pointed at your jugular. And the irony of using a phallic-shaped weapon... not lost on me.
(från "Billy", S03E06)

Angel: Darla.
Wesley: Darla?
Cordelia: Darla?
Fred: Who's Darla?
Gunn: Angel's old flame from way back.
Fred: Not the one who died?
Gunn: Yeah. No, not that one, the other one that died and came back to life. She's a vampire.
Fred: Do y'all have a chart or somethin'?
Gunn: In the files. I'll get it for you later.

Lorne: This is way beyond my Ken... and my Barbie, and all my action figures.

Fred: Can I say somethin' about destiny? Screw destiny! If this evil thing comes, we'll fight it and we'll keep fightin' it until we whup it. 'Cause destiny is just another word for inevitable, and nothing's inevitable as long as you stand up, look it in the eye, and say, "You're evitable!"

[Angel tries unsuccessfully to tell Cordelia that he has feelings for her]
Cordelia: Angel, are you trying to say you love me?
Angel: What?
Cordelia: I love you, too.
Angel: You do? When did this...?
Cordelia: [to Wes, Gunn, and Fred] Angel loves me, I love him!
Angel: Oh, my God.
Cordelia: You guys love us and we love you.
Gunn, Wesley, Fred: We love you, Angel!
(från "Offspring", S03E07)

Angel: Darla, you might wanna join the fight.
Darla: Sorry, darlin'. I'm gonna have to be Switzerland and sit this one out.

Wesley: Actually...
Cordelia: God! I hate it when you say that word, "actually". "Actually" means that your oversized, gi-normous brain thought of something that the rest of us failed to consider. Right?
(från "Quickening", S03E08)

Darla: No, I haven't been nourishing it. I haven't given this baby a thing. I'm dead. It's been nourishing me. These feelings that I'm having, they're not mine. They're coming from it.
Angel: You don't know that.
Darla: Of course I do. We both do. Angel, I don't have a soul. It does. And right now, that soul is inside of me, but soon, it won't be, and then...
Angel: Darla...
Darla: I won't be able to love it. I won't even be able to remember that I loved it.
[Starts to cry]
Darla: And I want to remember. I...

[Holtz is torturing Angel]
Lilah: Look, if I'd have known you were torturing him, I wouldn't have interrupted. Please, continue. I'll wait until you're finished.
(från "Lullaby", S03E09)

Wesley: [to Angel] Did you know these diapers are lined with a space-age material originally designed for N.A.S.A. astronauts? - Interesting. Though now I'm picturing grown men wearing nappies, and am rather disturbed.

Angel: [to Connor] We'll get through this, I promise. The vampire/demon/biker posse, that's the easy part. The part that scares me - are all the questions, you know: Why is the sky blue? Why do people get sick? Why is there always pigs' blood in the fridge? I don't have all the answers. Well, I do to that last one.
(från "Dad", S03E10)

Gunn: What is it with you Sunnydale folks and repression? I mean, you three are the most denying-est folks I ever met.
(från "Birthday", S03E11)

Favoritcitat: Angel S03E01 - S03E05

Cordelia: I understand people who drink too much. I understand people who put a little note on the parking meter that says it's broken when it's not. I don't understand people who worship demons.

Cordelia: [about Angel] As soon as he works through his grief a little.
Gunn: A little? Buff...
Cordelia: Don't say the "B" word!
Gunn: The "B" word was the love of his life. And he's what, two hundred and fifty? That ain't no short life.

James: Lucky me, now I can kill the woman you love.
Angel: No you can't.
James: Are you forgetting who's the invincible one here?
Angel: The woman I love... is dead
James: Who are you talking about?
Cordelia: It happened about three months ago. We try not to say her name too much.

Elisabeth: I would need a thousand to sketch the perfect plane of your face.
James: And I would need ten thousand just to name the color of your eyes.
Angelus: They're green. But take your time.

Cordelia: Ever since you came back from your grief trip, I can tell that something's not right. And-and obviously it's not. Buffy's dead, and I don't mean to diminish that. I miss her too. I just wanna say, I know that James, with all his Romeo and Juliet madness, opened up a lot of wounds for you, but you'll be okay.
Angel: I am okay.
Cordelia: Then - What's the problem?
Angel: That I'm okay. That losing Buffy didn't kill me. That I could deal with it. In all those years, no one ever mattered. Not like she did. And now she's gone... forever.
Cordelia: And you're still here.
Angel: Yeah. It just feels like I'm betraying her somehow.
(från "Heartthrob", S03E01)

Lilah: You're a remarkable man, Angel.
Angel: Yeah. And you're an evil bitch.
(från "The Vision Thing", S03E02)

Angel: What's this?
Cordelia: "Enemies Of Merl" list.
Angel: Hey! Why is my name at the top of this list?
Cordelia: Uh, "A"?
Angel: Merl and I were not enemies.
Cordelia: Oh, okay, my mistake.
Angel: I'm the one that found the body, remember?
Cordelia: Oh, and that's not suspicious. The one time you pay Merl a social visit, and he ends up dead?

Fred: [singing karaoke] Crazy. I'm crazy for feelin' so lonely. I'm crazy...
Cordelia: [to Wesley] I swear to God, she picked out the song herself.
(från "This Old Gang of Mine", S03E03)

(Hjälp: Angel har gjort en body-swap med en annan, väldigt översexuell, man som försöker lära sig att leva i sin nya skepnad)

Angel: [as Marcus] A talk with Fred?
Cordelia: Yes! Just keep it simple. One: you're not like other men. Two: there's no room in the workplace for romance.
Angel: Romance with Fred. So I'm a... [Looks down at his clothes] Obviously.

Angel: [as Marcus] Hey. How're you doing?
Wesley: Alright. Well... you?
Angel: [as Marcus] So, we gotta talk. The thing is, I've got nothing against you personally. It's just... Oh, this is gonna be harder than I-I thought. I just don't know how to spit this out.
Wesley: Angel. Whatever it is, you know I'm here for you.
[Wes goes to touch Angel's knee]
Angel: [gets out of the chair before Wesley touches him] Yeah. That may be the problem. I mean, whatever we... had... whatever we... did. I just think that we should keep that... behind us. Start from scratch. You know, two men working side by side. But, you know, none of that funny stuff.
[Wesley looks at Angel oddly]
Angel: Shake on that?
Wesley: I guess.
Angel: [as Marcus] Hey, all right. Gimme a hug.
Cordelia: Wesley, food's here.
Wesley: Okay.
Angel: [as Marcus] Wesley?
Wesley: Yes?
Angel: [as Marcus] Do you know where Fred is?
Wesley: Um up in her room I'd expect.
Angel: [as Marcus] Her room. Right.

Cordelia: What? This is totally like him. Doing the mystery dance with some cheap blonde.
Fred: Brunette, she was a cheap brunette.
Cordelia: You're right, this isn't like him.
(från "Carpe Noctum", S03E04)

Angel: [talking about Fred] I'm gonna miss her. She was just this nice, quiet, kind of crazy. I found that soothing.

Fred: [talking obliquely about Buffy] So, now that she's alive again, are they gonna get back together? Angel and that girl with the goofy name?
Wesley: Well, Fred, that's a difficult question. I think it's fair to say..., no. Not a chance, never, no way, not in a million years, and also... nuh-uh.
Fred: But you said he loved her. And of course she's gonna love him back, 'cause he's so strong and handsome and he really listens when you talk. I-I mean, if you go for that sorta thing, why wouldn't it work?
Cordelia: Let me break it down for you, Fred.
[imitating Buffy]
Cordelia: Oh, Angel! I know that I am a Slayer, and you're a vampire and it would be impossible for us to be together, but...
Wesley: [imitating Angel] But... my gypsy curse, sometimes prevent me from seeing the truth. Oh, Buffy...
Cordelia: Yes, Angel?
Wesley: Oh, I love you so much I almost forgot to brood!
Cordelia: And just because I sent you to Hell that one time doesn't mean that we can't just be friends.
Wesley: Or possibly more?
Cordelia: Gasp! No! We mustn't!
Wesley: Kiss me!
Cordelia: Bite me!
Angel: [entering, surprising everyone] How about you both bite me?

Mr. Burkle: And to think, we were wondering when to call the police on a bunch of superheroes.
Angel: Oh, I'm not really a hero.
Gunn: More like a blood-sucking fiend.
(från "Fredless", S03E05)