Supernatural

Jag har en förkärlek till övernaturliga serier, jag erkänner det. Vi har BtVS, "Angel", "Heroes" och "True Blood". Jag vill ha "Förhäxad"-boxen och tycker att "Pushing Daisies" och "Dollhouse" verkar vara bra serier, trots att jag ännu bara har sett två avsnitt av båda serierna.
Jag ääälskar "Dollhouse". Det är ju Joss Whedon, så det är ju självklart att det är bra. Eliza Dushku fick mig faktiskt att glömma Faith (kanske för att hon inte har svarta kläder och mörk sminkning på sig i serien) och Amy Acker är med. Jag tycker att Amy Acker är en av de mest underskattade skådespelerskorna som finns. Varför får hon inte fler roller?
För att inte tala om Topher som enligt mig beter sig som en lite mindre nördig och lite mer bitchig, vuxen Andrew Wells. De är till och med lika.

Nu så har jag även gett mig in på lite djupare vatten, nämligen "Supernatural", som är lite för hemskt för mig. Just nu så sitter jag på helspänn med ögonen just över en kudde mest hela tiden, men det går över. Vi får ju inte glömma att jag började använda mina korshalsband hela tiden efter att jag hade sett första säsongen av Buffy och nu så ser jag på det vid alla tider på dygnet. Jag kan t.o.m slå på BtVS mitt i natten om jag inte kan sova. Tillbaka till SPN, som det förkortas. Jag vet inte vem jag tycker bäst om; Dean eller Sam? Sam är sötare och Dean är snyggare, om man nu ska vara ytlig. Dean är coolare, men jag känner mer sympati för Sam. Hm. Det kommer att bli svårt.

En sak som förvirrar mig: Varför kunde inte bara Jared Padalecki fått heta Dean istället för Sam? Eftersom jag tänker på Jared som Dean i "Gilmore Girls" så blir jag riktigt förvirrad då han springer omkring och ropar "Dean! Dean!" i "Supernatural". Fast det är ju klart. Isåfall så hade det ju varit som att Star's Hollow-Dean helt plötsligt hade blivit monsterjägare.

Jag har tänkt på det här. Tänk vad bra det skulle vara om Scooby-gänget, Angel Investigations och Winchesterbröderna skulle slå sig ihop och starta ett företag. The dark side, beware!

Sist, men inte minst: En tv-serie som får mig att stor gråta redan efter två och en halv minut måste ju vara en höjdare. Jag kände hur mina tårkanaler svämmade över då pappa Winchester gav baby-Sam till lilla fyraåriga Dean och sa åt honom att springa ut ur huset med sin bror och inte titta bakåt och hur Dean tultade ut och väl ute tröstade sin bror med orden "Allt kommer att bli bra, Sammy". Nej, allt blev inte bra.

UPDATE: Självklart så har jag knappt hunnit skriva att jag tycker att Amy Acker får för lite roller innan jag upptäcker att hon har en gästroll i tredje avsnittet av "Supernatural". Snälla, snälla, snälla - döda inte Amy! Låt mig få så mycket Amy som möjligt.

Första intrycket

Jag tycker att tv-krönikören i Aftonbladet var för hård mot stackars "Pushing Daisies". Jag såg första avsnittet i söndags och jag tyckte inte alls att det var lika hemskt dåligt. Jag tyckte att serien verkade... söt. Jag älskar allting som är lite konstigt ("Moulin Rouge", Tim Burton, ju konstigare desto bättre) och jag älskar berättarröster. Så det var två flugor i en smäll. Det var sockersött, lättsmält och glatt. Det behövs sådana serier också.

Sedan så har jag även börjat att följa "Bones" nu när serien går i repris från början klockan 18.00 alla vardagar på kanal 3. Det är bra, för jag är allergisk mot att följa serier sporadiskt. Det är sant... Om jag missar ett avsnitt av en serie så lägger jag ibland av att se på dem över huvudtaget. Ta till exempel "Dollhouse". Jag har fortfarande inte sett ett enda avsnitt eftersom jag glömde bort att spela in avsnitt 3. Då raderade jag de två första avsnitten och struntade i det helt. Det finns en anledning till varför jag nästan bara ser tv-serier på DVD. Jag klarar helt enkelt inte av att hoppa över avsnitt, missa avsnitt eller över huvudtaget vänta på nästa avsnitt.

Tillbaka till "Bones". Jag har sett något avsnitt sporadiskt (eftersom jag tänkte att det var en deckarserie, typ "CSI" eller "NCIS" som man kan hoppa in i när som helst!) och jag har tyckt om serien, men detta var innan Buffy-febern bet in. Så jag visste ju att David Boreanaz tidigare hade spelat Angel, men det var ingenting som jag tänkte på. Nu är det inte så... Varenda gång som Agent Booth dyker upp på skärmen så säger jag "Naw" följt av ett "... men jag vet ju att han inte är Angel". Fast det är svårt då Booth hela tiden har Angel-face! (dvs. fundersamt, sammanbitet, grubblande... brooding). Det bästa med "Bones" är ändå kemin mellan Brennan och Booth. Jag älskar när de grälar som ett gammalt gift par.

Sist, men inte minst, så har jag sett första avsnittet av "Privileged", en serie som jag inte tror att jag kommer att följa då jag är lite less på serier om snobbiga, bitchiga rika ungdomar. Det räcker med min re-run av "Veronica Mars" och "The O.C" (plus den stundande premiären av tredje säsongen av VM". Jag tyckte inte om någon av personerna i "Privileged" och vissa stunder så satt jag bara där helt ointresserad.