Visar inlägg med etikett Buffy. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Buffy. Visa alla inlägg

torsdag 23 juli 2009

Livet enligt Cordy: Part III

Del 1.

Trots att Cordelia verkar leva i en egen liten bubbla (Cordy world som någon av karaktärerna ironiskt kallar hennes verklighetssyn) så ger hon ändå intressanta synpunkter när det kommer till diskussioner på lektionerna. Detta är om "The Merchant of Venice".

CORDELIA: Yeah. With Shylock it's whine, whine, whine, like the whole world is about him. He acts like it's justice, him getting a pound of Antonio's flesh. It's not justice, it's yicky.
Ms. Miller: But has Shylock suffered? What's his place in Venice society?
WILLOW: Well, everyone looked down on him.
CORDELIA: That is such a twinkie defense. Shylock should get over himself. People who think their problems are so huge craze me. Like this time I sort of ran over this girl on her bike. It was the most traumatizing event of my life, and she's trying to make it about her leg! Like my pain meant nothing.

Dagens lektion: Om du kör på en cyklist så är det du som är offret.
(citat taget från "Out of Mind, Out of Sight", S01E11, BtVS)

onsdag 22 juli 2009

Livet enligt Cordy: Part II

Andra delen i en "följetong" om Buffyverse Cordelia Chase.
Del 1.

"I don't know what to say, it was really, I mean, one minute you're in your normal life, and then who's in the fridge? It really gets to you, a thing like that. It was... let's just say I haven't been able to eat a thing since yesterday. I think I lost, like, seven and a half ounces? Way swifter than that so-called diet that quack put me on. Oh, I'm not saying that we should kill a teacher every day just so I can lose weight, I'm just saying when tragedy strikes, we have to look on the bright side. You know? Like, how even used Mercedes still have leather seats!"

Dagens lektion: Att hitta en död, halshuggen lärare i kylskåpet är en mycket bättre diet än både Atkins och GI-metoden.

(citat från "Teacher's Pet", S01E04, BtVS)

Livet enligt Cordy: Part I

Man kan lära sig mycket om livet och världen genom att lyssna på Cordelia Chases (Charisma Carpenter, "Buffy the Vampire Slayer" och "Angel") monologer.



"My mom doesn't even get out of bed anymore. And the doctor says it's Epstein-Barr. I'm like, pleeease! It's chronic hepatitis, or at least chronic fatigue syndrome. I mean, nobody cool has Epstein- Barr anymore."

Dagens lektion: Om du blir diagnosticerad med Epstein-Barr, protestera! Kroniskt trötthetssyndrom är mycket coolare!


(citat från "Welcome to the Hellmouth", S01E01, Btvs)

fredag 12 juni 2009

Minnesvärda soundtrackögonblick

Jag har varit väldigt dålig på att uppdatera båda bloggarna på senaste tiden, särskilt nu vid skolavslutningstider. Till den här så är det bland annat en kommentar (ni vet i Buffy/Angel-anda) om första säsongen av "Gilmore Girls", citat från samma säsong, en kommentar om första säsongen av "Veronica Mars" + citat från samma säsong och även ett inlägg om Star's Hollow. Nu är det talan om något helt annat. Nämligen soundtrack, komponerade soundtrack. Ni vet, filmmusikaktiga som ledmotivet till Harry Potter, "Sagan om Ringen" eller "Pirates of the Caribbean".

Jag har suttit och klickat mig fram på Youtube och lyssnat på ett tjugotal soundtrack från Buffy och det här är de som jag kommer ihåg allra bäst.

"Remembering Jenny" av Christophe Beck från "Passion":



Varför? För att det är otroligt vackert, är spelad i ett av mina absoluta favoritavsnitt (alla tv-serier, alla tider inräknat) och det har satt sig. Plus att scenen som den är spelad i är riktigt vacker den också.

"Angel Waits" av Christophe Beck från "Passion":



Det är det här soundtracket som inleder "Passion", med en voice-over från Angelus och en massa klipp där Angelus är en riktigt creepy stalker. Visst passar det ihop fint med Angelus? Jag kommer aldrig att glömma det. Direkt jag lyssnar på de där inledande tonerna så tänker jag på de där sekunderna då Angelus glider genom den dansande folkhopen på the Bronze och hela tiden håller blicken på en dansande Buffy.

"Sacrifice" av Christophe Beck från "The Gift":



Varför? För att jag förknippar det med ett av seriens mest sorgliga ögonblick, musiken är vacker och passar verkligen ihop med resten av stämningen! Musiken är stämningen. Serien kunde ha slutat efter "The Gift" och jag hade varit nöjd (men jag skulle får allt i världen inte vilja ge upp de sista två säsongerna av Buffy!).

"Close Your Eyes" av Christophe Beck från "Becoming" (med flera):



Det här stycket är även känt som the Buffy and Angel Love Theme eftersom det är spelat vid ALLA sorgliga Buffy/Angel-tillfällen efter det här. Den är bland annat med i "Angel" (serien, inte avsnittet) i "I'll Remember You". Ännu ett vackert stycke som är spelad vid en av de sorgligaste tv-ögonblicken någonsin!

Sist, men inte minst - "The Final Fight" av Rob Duncan från "Chosen":



Kunde serien haft en bättre avslutning? Det här stycket ger mig gåshud varenda gång jag lyssnar på det. Jag tänker på den där otroligt bra scenen där Buffy ställer sig upp efter att blivit allvarligt skadad, trotsar the First och fortsätter att slakta über-vamps som att ingenting hade hänt.

måndag 8 juni 2009

Andrews kärleksliv leder hit

Hm, intressant. Jag googlade på "Andrew Wells homosexuell Warren Spike Xander kärlek? " (fråga mig inte varför, jag var väääldigt uttråkad och lite nyfiken då han verkar ha en crush i alla tre) och en av de första träffarna var den här bloggen. Intressant. När någonsin har jag komponerat ihop denna mening?

söndag 7 juni 2009

Dagens video: Sånger från Buffy

Som jag sagt tidigare så har jag letat förgäves efter vissa musikklipp från "Buffy the Vampire Slayer", men jag har aldrig hittat dem... förrän nu! I ett ljudklipp (dock ingen bild) så finns tre av låtarna som jag har letat efter + Angels väldigt ... dåliga... version av Mandy.



Första sången är från "Restless" där Willow, Xander och Giles seperat blir jagade och mördade i sina drömmar av the First Slayer. Det är ett riktigt absurt avsnitt, riktigt riktigt knäppt, men av alla snurriga saker som händer så är nog ändå det här den bästa av dem. Giles sjunger på the Bronze, när han plötsligt får en idé. Lyssna på texten!

Andra sången är Angels karaokeförsök med Barry Manilows Mandy från första avsnittet i andra säsongen av "Angel".

Tredje sången, min favorit, är från "Once More With Feeling"-tiden, men inte från avsnittet. I stället så är det med i ett Anya-centrerat avsnitt av sjunde säsongen, "Selfless", som är riktigt sorgligt och det blir bara ännu sorgligare av att höra Anya glädjas åt hennes stundande äktenskap. Varje gång jag hör det där "Stand aside - here comes the bride!" så börjar jag alltid snyfta.

Fjärde sången är ett av Giles små akustiska trubadurframträdande, ensam i hemmet.

söndag 24 maj 2009

Dagens video: Buffy & Giles - My Life Would Suck Without You

Oftast, när jag försöker att rangordna vilka Buffy-pairings jag tycker om bäst, så glömmer jag alltid bort den bästa relationen av de alla. Giles & Buffys förhållande. (OBS! Far och dotter-förhållande). Jag älskar den här videon och det har gått till den grad att jag alltid tänker på Buffy och Giles när jag hör den här låten.
Favoritdel? "I know that I got issues" till när Buffy kastar böcker på Giles.
För övrigt taget från den bästa Buffy-scenen någonsin - "Prophecy Girl", första säsongsfinalen - då Buffy får reda på att hon enligt en profetia kommer att dö den kommande kvällen... därav bokkastandet ("read me the signs!" är repliken om jag inte minns fel).



Och hur kan man INTE älska en video som börjar med en annan av mina favoritmoment - Scoobygängets utgång ur hissen, med en raketkastare över axeln, i äkta militärmanéer.

fredag 22 maj 2009

Dagens video: Faith - Sexy, Naughty, Bitchy

Jag har bestämt mig att börja med "Dagens video", för att inte dränka bloggen allt för mycket i diverse fan videos/r. (Nog för att jag vet att ingen läser den här bloggen mer än mig, men det är halva charmen - och ganska schizofreniskt att jag just nu sitter och förklarar för mig själv vad jag tycker om och varför jag tycker om saker).

Dagens video är en Faith-video, en väldigt... positiv sådan. De flesta Faith-videorna som jag har sett har varit mörka, tunga och har oftast haft ett väldigt rockigt soundtrack. Det har inte den här, vilket man kanske kan höra på namnet. Det är mer utav en rolig, lättare Faith-video om hennes attityd.

Måste bara säga att jag fick en chock av att se Faith i ett vitt linne i mitten av videon. Jag är så van att alltid se henne svartklädd att det kändes som någon annan än Faith.

Utmaning: Fictional High School Steg 1

Ni minns min vän som då och då mailar roliga utmaningar till mig? Hon har gjort det igen. En utmaning som passar mig som handen i handsken. Den kunde lika gärna varit skräddarsydd åt mig! Klurig, tv-aktig och eskapistisk.

"Fictional High School-utmaning: steg 1

Brukar du drömma dig bort när du ser på TV? Verkar livet mycket mer färgglatt och intressant i tvserieungdomarnas värld? Skulle du vilja skippa gymnasiet och istället börja på någon fiktiv skola?
Nu har du chansen att skapa ditt eget gäng. Denna veckas utmaning är att välja ut din egna unika tjejklick och designa ditt egen vännerkrets. Vad väntar du på?
Reglerna är följande:
1. Vänkretsen ska bestå av 4-6 nära vänner och 5-10 ytliga bekanta. Bänkkamrater i spanskan, labbpartner, tjejer från hejaklacken, den sortens bekanta.
2. Alla dina vänner måste vara i high schoolålder. Inga college eller junior highelever!
3. Motivera motivera motivera. Vi vill veta varför du har valt just denna karaktär ur den stora tvdjungeln.
4. Vi vill gärna ha en årsbok. Inkludera bilder, var kreativ.

OBS! Endast tjejer gills. Nästa vecka så kommer vi att fortsätta drömkretsen genom att addera lite testosteron.".

Förstår ni vad jag menar med svårt? Jag har suttit och gjort upp listor på alla tjejer i alla high school-filmer och tv-serier som jag kan komma på och tror att jag äntligen har gjort en liten ursortering. Dock så kommer jag säkert ha missat någon.

Vi börjar med mina bästa vänner som blev 7 stycken, men två är kombinerade så det är inte fusk!
Mitt kompisgäng är en blandning av roliga, starka och intelligenta kvinnor som alla har bra koll på populärkultur (vissa bättre än andra). Säg hej till: Buffy Anne Summers, Willow Rosenberg, Veronica Mars, Lorelai "Rory" Leigh Gilmore, Lane Kim & sist, men inte minst, Lilly Kane (eller Karen Smith - jag kunde inte bestämma mig).

Tänk hur trygg man skulle känna sig med VBB (världens bästa Buffy) vid sin sida? Eller - det skulle nog leda till en massa fasansfulla faror, men man kan ju inte få allt. En sak är då säker: studiehjälpen är säkrad. Vi har Willow som är ett geni och kom in på nästan vartenda universitet på jordklotet. Vi har Rory som även hon kom in på alla college hon sökte till (Yale, Harvard, Princeton). Vi har Veronica som nästan gick ut med bäst betyg. Så jag kommer aldrig mer behöva oroa mig över trigometrin! (Karen Smith är dock en annan femma, hon kan verkligen behöva all hjälp hon kan få!)

Tänk sedan hur rolig man skulle ha det! Finns det någon bland dessa tjejer som inte är otroligt witty? Vi har Buffy & Veronica, drottningarna över one-liners och come-backs. Vi har Rory och Lane som verkar ha sett varenda film som någonsin har gjort och pratar i 180 km/h. Vi har Willow som har de roligaste tungvrickarna och uttalanden någonsin. ("It's a doodle. I do doodles, you do doodles too"). Lilly Kane verkar vara en otroligt... intressant vän. Se bara limousin-scenen från första säsongen av "Veronica Mars".

Det är bara en sak som jag vill ändra på bland mina vänner: I min drömvärld så blir Lilly Kane inte mördad. Om det inte går att ändra på sådana detaljer så byter jag ut henne mot Karen Smith. Samma utseende, mindre intelligens, annorlunda personlighet - men samma hjärta av guld.

Steg 2: Mina ytliga bekanta... som jag har ändrat lite på. Jag tycker att ytliga bekanta är en dålig benämning. Jag har 5 riktigt nära vänner, sedan så har jag ca 3 stycken som jag umgås mycket med och tycker om - men inte skulle berätta ALLTING för. Utöver det så har jag mina klasskompisar som jag tycker om och pratar mycket och gärna med och sedan så kommer de ytliga bekanta. De som jag aldrig skulle stanna och prata med i korridoren, men som jag känner och kan fungera med om vi blir ihopparade på en fest eller på spanskan. Så en del av följande karaktärer får falla in under klasskompis-kategorin.

I den här kretsen så har jag tagit med människor som jag i verkligheten inte skulle känna särskilt mycket för (jag gissar att jag skulle hata dem), men som jag älskar att se på tv:n. Egentligen så faller nog hela bunten nästan in under den kategorin.
Vi har ytliga, bitchiga tjejer som egentligen inte är så känslokalla och faktist har känslor. Vi har aggressiva, kämpande studenter som inte låter någon stå i vägen. Vi har nästan manipulerande isdrottningar som inte drar sig för att förstöra någon annans liv. Vi har identitetskriser, nya situationer och förvirrade ungdomar.

Säg hej till: Cordelia "Cordy" Chase, Summer Roberts, Paris Geller, Anna Stern, Anya Jenkins (ja, hon gick ju high school tillsammans med dem fr.o.m "the Wish") & Monica Dawson.

(Egentligen så ville jag ha med Kathryn Merteuil (überbitchen från "Cruel Intentions" som låtsas vara en snäll flicka på skolan, men som egentligen är ett monster) också, men jag kunde inte ta med henne. Kathryn och Sebastian är ju de enda anledningarna till att se filmen, men man vill just absolut inte ha en Kathryn i sin klass. Vem vill ha en tjej som verkar vara en ordentlig elev som aldrig skulle göra en fluga förnäm, men som har som fritidsintresse att förstöra allas liv, i sin klass? Plus - SMG är Kathryn och jag kan ju inte ha med två SMG i samma klass).

Monica Dawson och Anna Stern är ju hur söta och snälla som helst, så de borde ju alla komma överens med. Monica (från "Heroes" säsong två) jobbar för att ta hand om sin lillebror och farmor - samtidigt som hon har andra problem. Anna är Seth, fast i kvinnligt format och inte lika serietokig. Så jag har inga problem med någon av dem.

Problemen kommer när man tittar närmre på de fyra andra personerna. Jag har svårt att se Cordelia, Summer, Paris och Anya fungera tillsammans (inte för att de behöver fungera tillsammans - ingenting i utmaningen säger att mina "bekanta" behöver tycka bra om varandra). Cordelia, Summer och Paris är alla ganska egocentriska och ledartyper - och av erfarenhet så kan jag säga att sådana personer oftast inte passar så bra tillsammans. Paris är inte en särskilt bra people-person och detsamma kan man säga om Anya. Trots det så har alla sina goda sidor... fast Summer, Cordelia och Anya är ganska lika varandra. Alla har varit förälskad i en "nörd". Alla säger vad de tycker innan de har haft tid att tänka igenom det. Anya skiljer sig från dem genom att varken vara rik eller särskilt populär - eller bekväm i sociala situationer.
Så, varför har jag valt just dessa personer?
Cordelia valde jag av den anledning att jag alltid har älskat henne, sedan hon dök upp för första gången. Cordelia är egentligen riktigt intelligent och känslig, hon är ensam trots att hon är populär på grund av att hon förstår att folk egentligen inte vill vara med henne. De vill inte ha en del av henne, de vill bara ha hennes popularitet.
Summer är lite utav Cordelia light. Hon har Cordelias självsäkerhet, Cordelias bitchighet (och Cordelias förkärlek för nördiga, opopulära killar). Trots att Summer bossar runt alla så bryr hon sig verkligen om dem. Ta bara Seth.
Vad kan man säga om Paris? Det första som kommer upp i mitt huvud är "pitbull". Aggressiv, stressad, högpresterande och för seriös, men ändå väldigt charmig.
Anya är en pärla, det har jag nämnt flera gånger tidigare. Hennes förvirring i sociala situationer och hennes förmåga att ta allting bokstavligt och inte direkt veta vad som man kan och inte kan säga i ett samtal för alltid en massa humor med sig till serien.
Monica har bleknat i mitt minne (det var trots allt ett halv år sedan jag såg andra säsongen av "Heroes"), men jag minns att jag älskade henne från första stund. Omtänksam, kämpande och med vissa fördelar så är hon den perfekta storasystern och vännen.

Jag skulle kunna utveckla mitt "nätverk" ytterligare, men problemet är att jag inte vet vem jag vill ta med! Jag har svårt att bestämma mig och då är det bättre att bara ta de självklara, de som jag kom att tänka på först. Klicka gärna på bilderna. Jag är ganska stolt över dem.





Enda felet med mitt drömgymnasium är nog att jag skulle få väldigt mindervärdeskomplex. Jag har genier. Jag har tjejer med superkrafter... och alla ser otroligt bra ut.

lördag 16 maj 2009

Dagens födelsedagsbarn 16/5

Pierce Brosnan ("My name is Bond, James Bond") fyller 56 år idag.
David Boreanaz ("My name is Angel, just Angel(us)" - för att inte glömma Booth i "Bones") fyller 40 år idag*.
Tori Spelling (a.k.a Donna i "Beverly Hills 90210") fyller 36 år idag.
Megan Fox (Mikaela från "Transformers" och bitch från olika high school-filmer) fyller 23 år idag.
Thomas Sangster (den söta ungen i "Love Actually", "Tristan + Isolde" och "Hitler: The Rise of Evil") fyller 19 år idag.

Yay. Varför känner jag mig så otroligt uppspelt varenda gång en Buffy-skådespelare fyller år? Det är som att de är gamla vänner, vilket de faktiskt är. Elller - jag har ju aldrig träffat dem och har ingen aning om hur de är i verkligheten. Just David Boreanaz har jag fått för mig är riktigt fantastisk. Kolla bara på extra materialet till "Angel". Hur mycket har Angel och David gemensamt i sitt sätt? Nja, inte så mycket antagligen.

Dagen till ära så ändrar jag min banner till en mer David Boreanaz-inspirerad en.

måndag 11 maj 2009

Avril + Buffy = Sant

Av någon anledning så passar Avril Lavignes musik in jättebra i vissa Buffy-videor! Nu pratar jag inte direkt om Girlfriend eller Sk8er Boi, utan om två lite nyare låtar... eller de är i alla fall post-min Avril fas (som skedde på mellanstadiet).
Jag ger er: två gånger två sorgliga videor till Avrils When You're Gone och Slipped Away.



Första videon är från "The Body", om Joyce död. Efter Anyas "tal" så gråter jag alltid som ett barn.



Andra videon är en Bangel-video, om Angel och Buffy och deras förhållande. Efter textraden "When you walk away I count the steps that you take" - fint ihopsatt med Angels avgång genom röken i "Graduation Day: Part II" - så svämmar mina tårkanaler över.




Okej, här är det tår-varning. Det är en Fred/Wesley-video... med fokus på bådas död. Kan säga att videon är världens spoiler om ni inte har sett "Angel" och tänker göra det.



Fjärde videon har jag haft i bloggen förut. Det är en Xander/Anya, Willow/Tara och Buffy/Angel-video.

lördag 9 maj 2009

Angelus: It's so easy when you're evil

Jag hittade den här videon på youtube för ett tag sedan och jag har säkert sett den 20 gånger, men jag tycker att den är så otroligt bra! Jag har ju som sagt a thing för Angelus (och mitt användande av engelska uttryck har börjat gå mig på nerverna, hur är det med er?) och den här låten passar så otroligt bra in. Jag gillar speciellt hur "I'm the fear that keeps you awake" har blivit ihoppusslat med ett klipp från den där scenen i "Passion" där Angelus har varit inne i Willows rum och gjort ett halsband av alla hennes akvariefiskar, samtidigt som Buffy har hittat skisser av henne, sovandes, i sitt rum och hon och Willow har ett "slumber party with weapons" - för att citera Willow.

fredag 8 maj 2009

Top 10: Manliga favoriter i Buffyverse

Dags för nästa lista, den manliga varianten. Här var det lite svårare att bestämma placering, för jag visste inte riktigt vilka kriterier jag skulle gå efter. Ta till exempel Lindsey. Jag gillar hans stil, utseende och attityd, men är det till räckligt för att ta en placering över karaktärer som jag älskar av hela mitt hjärta? Nej.
Samma sak är det med Angel. Angel i kombination med Buffy är en topp tre-placering, men Angel från tv-serien med samma namn får se sig omsprungen av andra.


Den här listan är nästan lika stjärnspäckad som den kvinnliga versionen. Vi har två väktare, en advokat, en snickare, en halvdemon, en varulv, en nörd och tre vampyrer - två med själ och en utan.

10. The Watcher - Rupert Giles. (BtVS)
Jag gillar Giles, missförstå mig inte, men tycker inte ni också att Giles inte är Giles i sjunde säsongen? Ja, de är under stor press, men han är så pessimistisk, säger så elaka saker och försöker att döda Spike, så jag kan inte låta bli att hata honom i smyg. Om sjunde säsongens Giles inte hade existerat så skulle Giles ha hamnat längre upp på listan, för jag älskar hans och Buffys far/dotter-relation.

9. The Werewolf - Daniel "Oz" Osbourne. (BtVS (& Angel))
Åh, varför kunde Oz och Willow inte ha varit tillsammans längre? Jag tycker om Willow/Tara, men det var någonting speciellt med att se dessa två rödhåriga turturduvor tillsammans. Jag gillade fåordiga Oz, som ändå visade sina känslor. Ett av hans bästa ögonblick är när de diskuterar om de ska lämna tillbaka den magiska apokalypslådan i utbyte mot Willow eller förstöra lådan och lämna Willow åt sitt öde och han går och slår sönder krukan som de behöver för att förstöra lådan - och alltså lämnar dem med bara ett val. Att rädda hans älskade Willow. En sak: Varför säger de bara Oz namn en enda gång under hela serien? Annars så kallas han ju bara Oz hela tiden.

8. The Lawyer - Lindsey McDonald. (Angel)
Åh, Lindsey! Om alla advokater såg ut som honom så skulle jag gå juristutbildningen direkt. Hans attityd, kärlek till Darla och det där modet som skymtas ibland fick mig... ja attraherad, men när han började att spela gitarr och sjunga, det var då jag föll.

7. The Half-Demon - Allen Francis Doyle. (Angel)
Doyle, min favorit som aldrig hann utvecklas till full kapacitet. Jag tycker fortfarande att det var för lite Doyle-avsnitt! Kunde vi inte fått ännu en säsong med den irländska, halvdemoniska motsvarigheten till... Xander.



6. The Vampire With a Soul I - Angel/Liam (BtVS & Angel)
Jag känner mig nästan lite skyldig som lämnar Angel så långt ner på listan, men det har en förklaring. Angel är ganska ojämn. Stundtals så älskar jag honom, men ibland så lägger jag nästan inget fokus på honom. Han var bättre i BtVS än i "Angel", enligt mig i alla fall. Ibland så har han en benägenhet att bli lite för brooding. Fast, jag kan räkna upp ett trettio-tal avsnitt som jag älskade honom i, så det är inget större problem.

5. The Watcher II - Wesley Wyndham-Pryce. (BtVS & Angel)
Åh, Wesley. Här har vi en karaktär som verkligen har utvecklats! Se femte säsongen av "Angel" och jämför med mannen som gjorde entré i tredje säsongen av BtVS. Är det ens samma man? De ser inte ens ut som varandra. Det vattenkammade håret, kostymena och glasögonen har blivit utbytt mot skjortor, längre hår och skäggstubb. Wesley är en bad boy nu, men fortfarande en av de mest sympatiska karaktärerna någonsin. Jag tycker alltid synd om Wesley.

4. The Glorified Bricklayer - Alexander "Xander" Harris. (BtVS)
Xander är den normala killen i ett gäng där alla har sina egna superkrafter. Han är killen som fortfarande trampar fel (som att ge upp sitt livs kärlek). Han är killen som är rädd att bli hans föräldrar, som är rädd för att inte räcka till. Han är killen som ser allt och trots att han ibland verkar lite blind (som när han klagar på Angel eller Spike) så har han ett hjärta av guld och är alltid där för Willow och Buffy.

3. The Guestage - Andrew Wells. (BtVS (& Angel))
Det finns ingen som får mig att skratta mer än Andrew! Varenda gång han öppnar munnen så får han mig att dra på mungiporna. Jag älskar hans referenser till allt från "Star Wars" till "Godzilla" och hans smyghomosexualitet. Joss Whedon har sagt att Andrew är homosexuell, men att de aldrig konstaterade det i serien. De bara hintade det. (Som den gången då Andrew ser Spike och Anya ha sex och suckar "he's so cool" och sedan snabbt tillägger "she's hot too")



2. The Vampire Without a Soul - Angelus (BtVS & Angel)
Har jag mentala problem som är attraherad av Angelus eller är det bara mänskligt? Jag menar, om du är attraherad av Angelus så har du stora problem ur Buffyverse view. Det är otroligt hur stor skillnad det är på Angelus och Angel. De har olika klädstil, de har olika tonfall, de har olika röstlägen, de har olika minspel och de har olika hållning. Angelus ler hela tiden - och hur ofta ler Angel? Ett tecken på att min hjärna är på nedgång: Jag har suttit och kollat på Angelus-videos och har nästan börjat tycka att han är riktigt cool då han knäcker Jennys nacke. Hjälp mig någon, snälla.

1. The Vampire With/Without a Soul II - Spike/William (BtVS & Angel)
Spike har allt. Han har stilen, attityden, utseendet, känslorna, själen. Trots att han har orsakat nästan lika mycket död som Angelus under sin livstid så är han ändå inte överhopad av skuld - dels på grund av hans förmåga att inte tänka särskilt mycket på offren, till skillnad från Angelus som skadeglatt älskar att betrakta sina offer. Spike är alltid pessimistisk, har alltid en kommentar på allting och hans och Angels lillebror/storebror-relation är jätterolig att se.
Behöver jag nämna att han är riktigt snygg i skinnrock?




På bubblarplatsen så hittar vi två demoner (Clem & Lorne) och en magiker med smak för kaos (Ethan Rayne).

Top 10: Kvinnliga karaktärer i Buffyverse

Eftersom jag nu har sett klart "Angel" (eller rättare sagt; jag har de två sista avsnitten kvar) så tänkte jag sammanställa en lista över de karaktärer som har figurerat i "Angel" och "Buffy the Vampire Slayer". Först så hade jag tänkt göra en topp 5-lista, men den planen föll snabbt. Nästa steg var en topp 10-lista, med samma resultat. Det slutade med att jag får göra en t0pp 20-lista. Mina 10 kvinnliga favoriter och mina 10 manliga favoriter... och någonstans däremellan så hamnade the First i kläm eftersom "det" inte passade in på någon av listorna.

Det har varit jättesvårt att välja vilka som ska få vara med på listan och trots att jag har varit minutiöst nogrann när jag skrev listan över vilka karaktärer det finns i båda serierna så gissar jag att jag ändå kommer att ha missat någon som jag skulle vilja ha med på listan. Det finns en del gästinhopp, karaktärer som bara är med i ett avsnitt, som jag älskar - men som inte platsar på listan då de bara har varit med en endaste gång.

Spänn på er säkerhetsbältet och följ med i min topp 10-nedräkning, en lista där man hittar en demon, två slayers, en häxa, ett vetenskapligt geni, en vampyr, en halvdemon och föredetta bitch, en advokat och nuvarande superbitch, en robot och en gudinna.

Jag har aldrig gjort någonting så svårt som att bestämma 1-4 placeringen. Efter mycket övervägande så bestämde jag mig, men jag har redan beslutsångest, så man vet inte. Kanske så kommer listan ha ändrats innan jag är klar.

10. The Godess - Glorificus. (BtVS)
I fjärde säsongen av "Angel" så tror folk att Jasmine är någon slags gudinna. Well, om man vill se en riktigt gudinna så är det femte säsongen av BtVS som man ska se! Glory har inte bara mer attityd, hon är även mycket roligare att se på, med sin irritation, sina utbrott, sin självkärlek och sina problem. Det känns skönt att veta att till och med mäktiga gudar kan tappa bort sina nycklar och ibland känna sig väldigt okvinnliga. Ben is Glory!

9. The Vampire - Harmony Kendall. (BtVS & Angel)
Har någon någonsin sett en mindre respektingivande vampyr än Harmony? Jag tycker bara att hon är adorable. Hon samlar på enhörningar, klär sig i lila och rosa och är alltid en frisk - inte så smart - fläkt. Vilken resa Harmony egentligen har gjort. Från att vara Cordelias bitchiga side-kick, till Spikes flickvän, till Angels sekreterare. Jag tycker att det är roligt att en liten karaktär från den första piloten fått vara med i hela Buffyverse-resan, enda till slutet i "Angel".

8. The Robot - Buffybot. (BtVS)
Jag kan omöjligt räkna Buffy och Buffybot som samma person, för let's face it... De är inte samma person. Den ena är en människa och den andra är en skickligt utformad, verklighetstrogen robot med väldigt många ansiktsuttryck och världens mest o-Buffyaktiga leende. Jag tycker att det är synd att Buffybot bara fick fyra avsnitt. De borde ha satt ihop henne igen.

7. The Slayer II - Faith Lehane. (BtVS & Angel)
Min och Faiths relation är en rolig historia. Det började en gång för länge länge sedan då en 12-årig flicka slog sig ned framför tv:n och började att avsky en annan mycket äldre flicka (säkert för att hon var ond). Några år senare så satt samma tjej framför tv:n än en gång, med en DVD-box, och fortsatte med sitt hat utan att egentligen tänka på det... Men allt eftersom flickan såg på DVD-boxarna så insåg hon att hon inte alls hatar den andra flickan. Den andra flickan var egentligen riktigt cool och en av hennes favoritkaraktärer... och varför i hela friden började jag med flick-analogin? Lagom till fjärde säsongen av "Angel" så hade jag Faith uppe på piedestalen.


6. The Ex-Bitch - Cordelia Chase. (BtVS & Angel)
Cordy är en bitch även i "Angel", men efter en och en halv säsong så har hon förändrats. Hon har fortfarande kvar några av sina Cordelia-drag, men det mesta utav hennes "säga det första som faller henne i"-ovana har suddats ut, tyvärr. Cordelia växer riktigt som karaktär och blir mognare och mognare, men jag kan ändå inte låta bli att tycka bäst om Sunnydale Highs drottning Cordy, den bitchigaste tjejen i Sunnydales historia.

5. The Evil Bitch Queen from Hell - Lilah Morgan. (Angel)
Den enda kvinnliga Wolfram&Hart advokaten fram till femte säsongen då Eve kommer in i bilden, men Lilah förblir ohotad. Från och med första avsnittet hon var med i, fram till hennes sista, så förblev hon en favorit. Med bitchiga repliker, nervösa sammanbrott och affärer med motståndarsidan så visste man aldrig riktigt vart man hade henne. Bara att hon var kvar på Wolfram&Hart för att stanna.

4. The Ex-Demon: Anyanka "Anya" Jenkins. (BtVS)
Det känns fel att stoppa Anya så långt ner på listan, då hon är en av mina absoluta favoritkaraktärer, men de som är över henne hör också dit... så jag hade inget val.
Jag gillade Anya från första gången hon dök upp i tredje säsongen och min kärlek blev bara djupare och djupare allt eftersom serien fortskred och hennes och Xanders förhållande blev starkare. Hon är känslig, rolig och för att citera henne själv "strangely literal". Anyas promenad nerför altargången är ett av de mest gripande ögonblicken av film jag någonsin har sett.

3. The Witch - Willow Rosenberg. (BtVS (& Angel))
Hur kommer det sig att Willow alltid har de sötaste replikerna? High School-Willow är bara så söt och oskyldig, men ändå stark och bestämd, att man bara måste älska henne. Det spelar ingen roll vilken känsla det är som visas - ilska, glädje, sorg - men det lämnar aldrig mig oberoende. Jag vill skydda Willow och ta henne under mina vingar... om jag nu hade varit en hönsmamma. Det är en lika stor chock varje gång jag ser deras high school-år och inser att Willow en dag kommer att försöka förstöra världen. Det går inte att gissa då.



2. The Genious - Winifred "Fred" Burkle. (Angel)
Fred och Wesley måste vara Buffyverse bästa pairing i mina ögon, men ändå så tar det otroligt lång tid innan de inser det och tar hand om saken. (Sedan så blir jag otroligt arg då jag tänker på att de inte ens fick ett helt avsnitt lyckliga tillsammans). Från hennes första minut, som halvgalen, förrymd slav i Pylea så stal hon mitt hjärta. Det blev bara mer och mer tydligt allt efter som serien gick att Fred hade tänkt att stanna där. Jag pratade ju nyss om hur söt high school-Willow är, men det finns en karaktär som är ännu sötare: Fred. Jag blir glad av att höra hennes fnissningar, hennes skämt, att se hennes leenden och när hon gråter - ja, då blir jag också ledsen. Freds död måste vara ett av de sorgligaste momenten i tv:s historia. Jag grät oavbrutet i 80 minuter. Jag menar, herregud. Hennes dödsscen varade i nästan 40 minuter! Redan från början så visste jag att de inte skulle kunna rädda henne, så att se Wesley försöka att trösta henne och hur han hoppades att de skulle kunna rädda henne, medan hon var stark, rädd och hade otroligt ont... Det tog nästan knäcken på mig.

1. The Chosen One - Buffy Summers. (BtVS (& Angel))
Det finns tillfällen då jag inte har tyckt särskilt mycket om Buffy (som när hon är elak mot Spike, t.ex.), men 99,9 % av tiden så avgudar jag henne. Jag menar, tänk på vad hon har gått igenom. Hon kämpar varenda dag (rättare sagt:natt) mot varelser som resten av befolkningen inte ens vet existerar. Hon räddar människor som bara ställer till problem för henne och inte visar någon uppskattning, för de vet inte vad hon gör för dem. Hon blev relegerad från Sunnydale High på grund av vampyrdödandet. Hon blev utkastad från Hemery på grund av vampyrdödandet. Hon har sett två pojkvänner dö, en mamma och flera vänner. Eller för att citera Xander "This girl has died two times, and she's still standing"... och ja, sedan så är hon titelpersonen i den bästa tv-serien genom tiderna.



På bubblarplats så har vi två häxor (Tara Maclay & Jenny Calender) och en vampyr (Darla).

fredag 17 april 2009

Säg det med en sång: Part III

mDags för lite "Once More With Feeling"! Woho. Än en gång - varför har de tagit bort alla scener från Youtube? Nu finns det bara låtarna där.

Going Through the Motions



I've Got a Theory / Bunnies / When We're Together



I'll Never Tell



Rest in Peace (fan video)



Standing



Walk Through the Fire



Something to Sing About



Where Do We Go From Here?

Säg det med en sång: Part II

I förra inlägget så gick jag igenom ett karaoke-solo, en överraskningssång och ett spontant sånganfall från "Gilmore Girls". Denna gång så ska vi förflytta oss till Buffyverse och kolla på lite sånger därifrån. Musikalen räknas inte. Den tar vi senare. Dessa sångstunder inträffade inte under "Once More With Feeling". Eftersom jag har tre och en halv säsong kvar att se av "Angel" så kan jag ha missat några sånger, de borde ju besöka karaokebaren Caritas i alla fall någon gång under de 80-90 avsnitten, så jag får väl göra ett kompleteringsinlägg senare.

"Lovers Walk", S03E08 från "Buffy the Vampire Slayer": Spike sjunger Sex Pistols My Way i bilen.




"Where the Wild Things Are", S04E18 av "Buffy the Vampire Slayer": Giles sjunger Behind Blue Eyes på en espressobar. Klicka på avsnittets namn om du vill se scenen - dock på tyska. Här nedanför är bara sången, med bilder till.



"Judgement", S02E01 av "Angel": Angel sjunger Mandy på en karaokebar. Dock dålig kvalitet på klippet.



"Dear Boy" (tror jag), S02E05 av "Angel": Angel sjunger än en gång karaoke, Everybody Have Fun Tonight.



Tyvärr så fanns inte klippet där Willow tvingas sjunga opera - eller sjunga och sjunga - med på youtube. Jag hittade det i alla fall inte. Jag kunde inte heller hitta scenen där Buffy är påverkad av en trollformel och är jättepeppad och dansar runt i köket och sjunger Macho Man. Jag kunde inte heller hitta ett klipp på när Giles sitter hemma i sitt kök och sjunger. Varför saknar youtube så otroligt många bra Buffy-scener, när de har typ varenda "O.C"-scen som finns?

Fan videos: Buffy

Här är några favoritfilmer som jag har råkat på under mina många timmar av youtubeklickande. Mitt internet är fortfarande jättekonstigt, vilket leder till att jag inte kan se fullständiga youtubefilmer, men det jag har sett av de här filmerna är så bra att jag gissar att de saknade 40-50 sekunderna är lika bra.

Först: "Used To" - Buffy/Xander/Willow/Giles
Om hur de ser tillbaka i de sista säsongerna på hur nära varann de brukade stå under high school-tiden. Måste bara säga att jag älskar slutsekunderna! För exakt den scenen ur "Chosen" är ju en återspegling av den där scenen i "The Harvest".



Ännu mer tårar: "When You're Gone" - Buffy/Angel, Anya/Xander, Willow/Tara
En video som jag hittade för ett tag sedan och som sedan togs bort pga dumma rättigheter. Nu är den tillbaka, i sämre kvalitet och med italiensk undertext, men fortfarande lika bra! Handlar såklart om Buffy, Xander och Willow efter att deras andra hälft har dött. Det hade varit ÄNNU bättre om de hade klämt in lite Giles/Jenny också.




Mycket Spike: "Behind Blue Eyes" - Spike
Det här var videon som fick mig att börja förknippa den här versionen med Spike - och huh så bra den är!




Mean Girls: Buffy style
En omgjord "Mean Girls"-trailer - med Buffy som Regina, Tara som Karen, Anya som Gretchen, Faith som Janis, Xander som Damian, Oz som Aaron och Willow som Cady.

Och till slut - ännu mer tårar: Joyce, Tara, Jenny & Anya
En film över hur Giles, Willow, Xander och Buffy minns sina saknade och om hur de dog.


tisdag 14 april 2009

SMG, 32 år!

Min namne, Sarah Michelle Gellar, som gör mig stolt att heta Sara(h), fyller idag 32 år. Yay. Grattis SMG och jag hoppas verkligen att hon inte har lika otur som Buffy när det gäller födelsedagar. Buffys födelsedagsfiranden slutar ju som sagt oftast i kaos.

Fyller 17 år - hennes pojkvän blir ond och vill döda henne och hennes vänner.
Fyller 18 år - hon förlorar sina slayer powers och tvingas kämpa en strid på liv och död med en galen vampyr.
Fyller 19 år - hennes mentor förvandlas till en demon.
Fyller 20 år - hennes lillasyster upptäcker att hon inte är mänsklig i botten och blir nästan dödad av en galen gudinna.
Fyller 21 år - hon och hennes vänner blir instängda i ett hus av en förbannelse, tillsammans med en mordisk demon.

Jag hoppas att Sarah Michelle Prinze får en lugnare kväll.

måndag 13 april 2009

Qué? Joss, anti-feministisk?

Jag var precis inne på IMDb och på diskussionsforumet för "Angel" så är ett ämne som heter "Joss Whedon - Anti-feminist" högst upp. Jag har inte läst ämnet, eftersom jag inte vill bli spoilad, men jag har skummat igenom orginalinlägget lite snabbt och jag blev chockad. Hur kan någon säga att Joss är anti-feministisk? Han är en av de starkaste manliga feministerna jag någonsin har stött på. Har ni sett Buffy? Vet ni att anledningen till att Buffy existerar är för att Joss ville ha fler kvinnor som kan ta vara på sig själv i populärkultur? Att han ville göra en stark kvinnlig förebild?

Det står bland annat i inlägget att "Buffy is the only female character that does any major fighting, but that's because she was born with powers- if she hadn't been born a slayer, she wouldn't fight half as well as she does when she is one. Not to mention the fact that hers is a particularly weak character. "
Ehm. Enda kvinnliga karaktären som har "major fighting". Har du missat hela sjunde säsongen? Har den som skrev detta missat att Faith existerar? Och varför är Buffy svag? Buffy är inte svag, hon är mänsklig. Jag skulle inte vilja se en känslolös kvinna slåss. Jag vill ha den riktiga varan, och det är vad Buffy är.
Jag är en av de gnälligaste människorna jag vet - och jag känner igen mig i Buffy. Jag är miss tycka-synd-om-mig-själv och tvärtemot mig så har Buffy verkligen anledning att tycka synd om sig själv.

"Anya was a vengence demon, but she was shallow, like Cordelia, and she did a little fighting as a human, but he strength came from her demon self. ".
Hallå? Har allting med kroppstyrka att göra? Och vad gör det om de är ytliga? 99 % av alla jag känner, tjejer som killar, är ytliga. Anya är egentligen inte ytlig, hon är bara... speciell. Anya visar verkligen hur stark hon är när hon väljer att bli människa igen istället för att ta en lättare väg som demon. Hon visar hur stark hon är när hon inte flyr i slutstriden utan stannar för att slåss. Hon visar hur stark hon är då hon dödar übervamps utan att ha vare sig magiska skills eller slayer strength. Fast det kanske inte räknas för den som skrev inlägget.

"Now to Dawn. What a laugh her character was. Possibly the whiniest character he ever thought of, aside from Conner, but at least he was useful in battle. Dawn would need her big sister there to save her. "
Ehm. Ehm. Ehm. Har någon tänkt på att Dawn är 14 - 16 år under seriens gång? Alla behandlar Dawn som ett barn, med all rätt. Dawn är ett barn. Med egna erfarenheter - då jag har en av världens mest hormonmonsteriga 15-åriga lillasyster - kan jag säga att det är en period då speciellt tjejer gnäller om allt. Och om jag inte minns fel så dödar Dawn en vampyr i "All the Way" och en hel drös übervamps i "Chosen".

För att avsluta med ett citat: "I just don't see why everyone makes a big deal about Joss Whedon being a feminist when he clearly sticks to old fashioned gender roles."
Vad är en feminist? Vilka könsroller finns det som kunde ha blivit brutna? Jo, javisst, en kille kunde ha varit den ytliga kläder-skor-hår-personen, men let's face it. Det är vanligtvis en tjejsak. Jag är ingen kläder-skor-hår-person, vilket ibland håller på att få mig att gråta av tristess. Varför då? Jo, för att vissa av mina vänner (läs: ungefär varenda en av dem som har dubbla X-kromosomer) gillar att prata smink, hårprodukter och kläder de skulle vilja beställa från internet. Så jag låter dem prata om det, medan jag istället drömmer mig bort till Buffyverse.

Inläggen nedanför fortsätter samma person med att säga att Willows vampyrdödande inte räknas då hon använde magi och att hon är lika svag utan dem, påpeka att Faith och Buffy bara är svaga tjejer utan sina slayer-powers och att alla tjejer i Buffyverse har varit damsels in distress någongång. "Gäsp" säger jag bara. (Fast, egentligen så kokar det i mina blodådror).

1. Ja, Willow har tagit hjälp av magi, men hon har även bidragit mycket till striderna. Mer än t.ex. Xander eller Oz... och vad har "magi - inte riktigt styrka" med det hela att göra? Willows styrka är hennes magi, ja, men vad gör det? Vilket tar mig till irritationsmoment två (eller hundratvå)...

2. Ja, Buffy och Faith har vissa fördelar, men duh! Ja, de är hot chicks with super powers (för att citera Faith), men det gör väl inte dem till sämre symboler för girl power? Serien försöker ju trots allt vara realistisk (så realistiskt det nu går att vara i en värld full av magi, demoner, vampyrer och andra other worldly stuff). Vampyrerna och demonerna har superstyrka. Ja, tjejer brukar oftast visas som svaga på filmer, men för att Buffy & Faith skulle kunna ta sig an dem så skulle de vara tvungna att vara supersuperstarka - typ body builder starka. Hur realistisk är det med SMG som supersuperstark på naturlig väg?
Och det är inte bara tjejerna. De enda som har vunnit en fist fight med en vampyr/demon under seriens gång är Buffy, Faith, Kendra, the Potentials, Spike och Angel. Varav alla har superkrafter. När har ni någonsin sett Xander vinna mot en vampyr på grund av styrka? ... okej, Robin Wood har gjort det, men han är tränad sedan barnsben för att döda vampyrer så jag räknar bort honom.
Och, btw, Tara. Tara dödar en demon med ett yxhugg, utan superkrafter eller magi. Det ni.

3. Den sista punkten, som verkligen får mig att undra om personen som skrev denna åsikt verkligen har sett ett enda Buffy-avsnitt, damsel in distress-situationen. Min spontana kommentar: "Vem har INTE varit damsel in distress i något avsnitt?". Jag har sett 14 avsnitt av "Angel" och han har redan varit i damsel in distress-situationen minst tre gånger, för att inte tala om alla gånger som Buffy har fått rädda Angel. Willow har varit kidnappad, Giles har varit kidnappad och torterad, Spike har VERKLIGEN varit kidnappad och torterad, Oz har varit tillfångatagen (kan någon säga "New Moon Rising"?) och Buffyverse ultimata damsel in distress måste väl ändå vara Xander? Om man lever i Buffyverse så får man finna sig i att åtminstone någongång bli utsatt för lite damsel in distress-ing.

onsdag 8 april 2009

The Ultimate Buffy-Guide: 40 avsnitt du måste se (spoilers)

Jag har gjort en liten lista över mina favoritavsnitt under åren. Från början så var det meningen att inlägget skulle heta "25 avsnitt du måste se", men den titeln var ute ur leken redan innan jag hade sett klart femte säsongen. Jag försökte hamna på "40 avsnitt du måste se", men det gick inte så bra.
Luta dig tillbaka och njut (eller oroas över min besatthet)! Inläggen kommer i kronologisk ordning.

1. "Angel", S01E07
Avsnittet där Angel får en något större roll, där det avslöjas att han är en vampyr och där hela förbannelse-dealen avslöjas. Det är även startskottet på Buffy och Angels förhållande med deras första kyss - och de första två gångerna som Angel räddar henne... och faktiskt dödar en person (Darla) som har haft stor betydelse i hans liv för Buffys skull.

2. "Prophecy Girl", S01E12
Den första säsongsfinalen där Buffy avslutar sina affärer med The Master en gång för alla. En av mina favoritscener, alla kategorier, är med i detta avsnitt, nämligen scenen där Buffy tjuvlyssnar på ett samtal som Giles och Angel har och får reda på att hon enligt en mystisk bok kommer att dö nästa kväll. Sedan så har vi just förstås Buffys första "död" och hennes powerwalk och fight i balklänningen.

3. "School Hard", S02E03
Avsnittet där Spike och Dru anländer och gör livet i Sunnydale intressantare. Jag älskar det här avsnittets teaser, det är säkert ett av de top10 bästa genom seriens gång. Hur Snyder hotar Buffy och en-strulig-tjej-vars-namn-jag-inte-kommer-ihåg-men-som-slutar-som-mat-till-Dru med relegering om de inte anordnar en perfekt Parents-Teacher-kväll och Xander uttalar de katastrofala orden "så länge ingenting händer", klippt till hur Spike anländer i sin bil, med skinnrock, stövlar och vamp-face.
Bästa scen: Spike spanar in Buffy på the Bronze.

4. "Halloween", S02E06
Avsnittet där Ethan Rayne utför lite magi så att alla förvandlas till sina Halloweenkostymer. Willow blir ett (sexigt) spöke, Xander blir en soldat och Buffy blir en hjälplös, gnällig prinsessa. Willow är den enda i trion som har sina minnen kvar och försöker få de andra att förstå vad som händer. Om jag skulle ha gjort en lista över de 10 bästa Buffyavsnitten så kan jag lova att "Halloween" skulle ha varit med. Det finns inget avsnitt som jag skrattar till lika mycket, även efter fem repriser, som detta. Favoritögonblick? När Cordy försöker övertala Buffy att Angel är en god vampyr eller när Buffy förvandlas tillbaka till sig själv just när Spike tänker döda henne. Det finns inget roligare än att se Spike misslyckas med att döda Buffy.

5. "What's My Line: Part II", S02E10
Avsnittet där vi för första gången får möta en annan Slayer, denna gång Kendra som kommer att vara död innan säsongen är slut. Detta är även avsnittet där Angel blir kidnappad av Spike för att återställa Drusilla och där Xander och Cordy slåss mot maskmannen och kysser varandra efter att ha blivit instängda i Buffys källare tillsammans.

6. "Surprise", S02E13
Det här var ett av avsnitten som nästan åkte bort i min rensning av den här listan - men i sista stund så bestämde jag mig för att de 42 bästa avsnitten duger lika bra som ett jämt tiotal.
Buffys första födelsedagsfirande och i äkta Buffy-tradition så slutar det i katastrof. Spike och Dru sätter ihop den ostoppbara demonen The Judge, Angel och Buffy är så söta mot varandra att mina ögon tåras och det hela slutar med ett katastrofalt ligg, vilket leder oss till nästa avsnitt...

7. "Innocence", S02E14
The End of Angel as we know him. Angel förlorar sin själ och Angelus kommer fram och leker. Jag kan inte välja en scen jag tycker om, det finns för många ögonblick som har etsat sig fast på min näthinna. Några exempel? Scenen i skolkorridoren då alla förstår att Angel inte är sig själv längre och han kysser Buffy innan han slänger in henne i väggen. Scenen där Angelus återförenas med Spike och Dru efter så många år. Scenen där Angelus och Buffy slåss för första gången och ett av mina favoritpowermoments under seriens gång: Scooby-gängets utgång från hissen, med en raketkastare, in i Sunnydales galleria.

8. "Bewitched, Bothered and Bewildered", S02E16
Andra säsongen var full av höjdaravsnitt, som detta Valentin-inspirerade avsnitt där Xander försöker använda sig av en kärleksformel för att få Cordelia att älska honom. En formel som slår slint och får alla kvinnor i Sunnydale att bli mordiskt förälskade i honom. Även Drusilla.

9. "Passion", S02E17
Ännu ett av mina absoluta favoritavsnitt. Angelus monolog i första akten är så otroligt bra! Hela första akten är otrolig. Sedan så har vi ju förstås de andra delarna. Jennys försök att fly undan Angelus. Angelus som mördar Jenny. Angelus som leende ser på medan Buffy och Willow bryter ihop av nyheterna om Jennys död. Giles bärsärkargång. Och Buffy som räddar honom. Den där scenen då han skriker till henne att det var hans strid och hon klipper till honom och håller om honom gråtande är så otroligt hjärtskärande.

10. "Becoming: Part II", S02E22
Andra säsongsfinalen som är med på denna lista, första gången som Spike slåss på Buffys sida och den första gången som jag har legat vaken en hel natt och inte kunnat sova på grund av hur en tv-serie slutade. Jag var förstörd efter slutet. Jag är det fortfarande. Varenda gång.

11. "Beauty and the Beasts", S03E04
Avsnittet där Angel kommer tillbaka och där scenen som jag har tjatat så mycket om äger rum. Ni vet, scenen där den halvnakna Angel säger sitt första ord sedan han kom tillbaka, faller ner på knä och kramar Buffy gråtande.

12. "Band Candy", S03E06
Andra gången som Ethan Rayne lurar sig in på den här listan, denna gång med förtrollade chockladkakor som förvandlar vuxna till...tonåringar. Unga Giles och unga Joyce verkar ju komma överens... ehm, ganska bra... och vilken stil och attityd de hade!

13. "Lovers Walk", S03E08
Avsnittet där Spike återvänder till Sunnydale för att hitta ett sätt att få Drusilla att återvända till honom, kidnappar Willow och Xander - och lättar på sitt hjärta för alla som vill höra på. Favoritscenen är den där Buffy är i biblioteket och pratar med Joyce i telefonen, bara för att drabbas av panik då hon hör Spike prata i köket bakom Joyce - klippt till hur Spike sitter och dricker varm choklad och berättar om hur svårt han har tagit Drusillas dumpning.

14. "Amends", S03E10
Avsnittet där The First Evil visar sig för första gången (sedan tar den ett break på tre säsonger) och försöker få Angel att döda Buffy och förlora sin själ igen. Min absoluta Angel-Buffy-scen är den där Angel tänker ta livet av sig ("meet the dawn" för att använda en Sookie-fras) och Buffy försöker hindra honom. Den scenen, där de lirkar, skriker åt varandra, gråter och slåss för att få den andra att förstå är ... fantastisk.

15. "The Zeppo", S03E13
Avsnittet där Xander hamnar i problem och där Scooby-gänget än en gång står inför en apokalyps - och desperat försöker hålla Xander därifrån. Ett av de roligaste avsnitten, speciellt delarna där någon säger "Xander är i alla fall trygg", klippt till hur Xander är i riktigt trubbel. Slutscenen där han springer omkring på Sunnydale High, letandes efter en bomb och med ett zombiegäng efter sig, medan en strid för mänsklighetens överlevnad utkämpas bara några meter bort (utan att han har en endaste aning om det) får mig alltid att kikna av skratt.

16. "Doppelgangland", S03E16
Om "The Zeppo" är Xanders avsnitt så är detta Willows. Anyas andra avsnitt i serien. Den onda Vampire Willow från "The Wish" har kommit till Sunnydale vilket leder till en hel rad förväxlingar. Egentligen så finns det fyra Willows med i detta avsnitt. Vanliga Willow, Vampire Willow, Vanliga Willow som låtsas vara Vampire Willow och Vampire Willow som låtsas vara Vanliga Willow. Hilarious är det första ord som dyker upp i min hjärna.

17. "The Prom", S03E20
Avsnittet där Buffy och Angel gör slut och där Buffy får pris som Class Protector - och en sista dans med Angel. Plus att grunden till Xander och Anyas förhållande läggs i detta avsnitt.

18. "The Harsh Light of Day", S04E03
Spike is back, bättre än någonsin, i jakt på en magisk ring som ska skydda vampyren som bär den mot allt de inte tål - så som vigvatten, kors, pålar och solljus. Första gången vi får se Harmony som vampyr. Min favoritscen är den där Spike, som hela tiden har pratat om hur viktigt det är att Buffy inte får reda på att han är tillbaka i Sunnydale, träffar henne på ett party.
19. "Pangs", S04E08
Avsnittet där Spike för första gången kastas in i Scooby-gängets sfär och även avsnittet där Angel gör sitt första gästinhopp. Alla scener med Spike i det här avsnittet är suveräna, samma sak med Angel-scenerna, men min favorit är nog ändå den där Buffy retar upp en indianande så att den förvandlas till en björn och Spike ropar "A bear! You made a bear! Undo it! Undo it!". I vilken annan tv-serie kan man hitta sådana repliker?

20. "Something Blue", S04E09
Första gången man får se Spike och Buffy kyssa varandra - och första och enda gången man får se Buffy visa sin kärlek öppet och prata om den. Dock så handlar det ju om en trollformel som har gått snett den här gången, men ändå. En smakbit av vad sjätte säsongen har att erbjuda - Spuffykyssar. Jag älskar att se på medan Buffy och Spike planerar sitt bröllop.

21. "Hush", S04E10
Avsnittet utan dialog där några creepy, hjärttagande monster stjäl allas röster. Det är ett av de hemskaste Buffy-avsnitten någonsin. Dels för att "The Gentlemen" är så otroligt läskiga och dels för att det är obehagligt att se på hur folk blir attackerade utan att kunna tillkalla någons uppmärksamhet.

22. "The Real Me", S05E02
Det första avsnittet som Dawn är med i, eller hon syntes ju i 20 sekunder i slutet av säsongspremiären, men det räknas inte. Jag älskar den där känslan som man får första gången man ser det här avsnittet. Den där "WTF"-känslan över att Buffy helt plötsligt oförklarligt har en lillasyster. Och det fruktansvärda "Harmony-gänget" är inte att underskatta!

23. "Out of My Mind", S05E04
Avsnittet där Spike till slut inser att han inte försöker döda Buffy för att han hatar henne, utan för att han älskar henne. Jag älskar hans dröm i slutet. Första gången jag såg det så höll jag på att ramla ur soffan då jag trodde att det verkligen hände, men tyvärr så var det ju bara i Spikes fantasi.

24. "Fool for Love", S05E07
Det ultimata Spike-avsnittet där man får se honom gå från William, den känsliga 1800-tals poeten, till dagens Spike. Allt medan han gång på gång håller på att avslöja sina känslor för Buffy. Min favoritSpike? 70-tals, Billy Idol-kopian som dödar Robin Woods mamma och stjäl hennes rock a.k.a rocken som Spike alltid har på sig.

25. "Crush", S05E14
Avsnittet där Drusilla återvänder till Sunnydale och där Buffy äntligen får reda på att Spike älskar henne - och får panik. Stackars Spike. Det var här jag nästan började hata Buffy för att hon var så otrevlig mot Spike, men det är ju klart. Om man får reda på att ens ärkefiende är kär i en så är det nog ingenting man kan acceptera på en gång.

26. "The Body", S05E16
Avsnittet där Joyce dör och ett av de mest psykiskt tunga avsnitten någonsin. Helt utan känslomusik, med insomningar och långa scener utan klipp. Det känns... tungt. Det finns få Buffy-avsnitt som jag har gråtit så mycket till som jag gjorde när Giles anländer till Buffys hus och hon ropar åt honom att de inte får röra kroppen och sedan bryter ihop i hans famn.

27. "Intervention", S05E18
Buffy-bot gör sin entre! Och vilken entre... Ännu ett förväxlingsdrama där Scooby-gänget tror att det är Buffy som har sex med Spike på kyrkogården när det egentligen är glada Buffybot.

28. "The Gift", S05E22
Avsnittet där Buffy dör för andra gången och ja, ett av de mest tårframkallande avsnitten någonsin. Jag tycker om nästan varenda minut av det här avsnittet, från Xander och Anyas sexstund och frieri i källaren till Spikes bestörta min då han inser att han misslyckades med att skydda Dawn som han hade lovat Buffy... Och förstås, slutscenen där alla står och ser på Buffys kropp och man riktigt ser sorgen. Det var tur att jag redan hade sett en större del av sjätte säsongen och visste att Buffy inte var definitely dead.

29. "Bargaining: Part I", S06E01
Avsnittet där Buffy inte är tillbaka ännu. Eftersom det egentligen är ett dubbelavsnitt så vet jag inte riktigt om Buffy hinner komma tillbaka i Part I eller om det är i Part II. I alla fall, det är Gråtfest 2009 varenda gång jag ser på det här avsnittet. Hur Scooby-gänget försöker klara sig utan Buffy och hur Buffybot har fått ta hennes plats utåt sett.

30. "Life Serial", S06E05

Början på en av de bästa skivorna någonsin. "Life Serial", "All the Way" (som nästan kom med på listan), "Once More With Feeling" och "Tabula Rasa" på samma disc. Avsnittet där nördtrion har en tävling vem som kan irritera Buffy mest. Jag älskar-älskar-älskar Andrew, Warren och Jonathan i början av säsongen. Om inte Warren hade blivit så maktgalen så hade de varit perfekta. Tidloopen där Buffy försöker sälja en mumiehand om och om och om igen är så otroligt rolig att se.

31. "Once More With Feeling", S06E07
Måste jag ge en förklaring? Musikalernas musikal. Jag har hela OMWF på repetoaren i duschen. Walk Through the Fire och I Have a Theory är de jag oftast går och sjunger på, men på sista tiden så har Going Through the Motions, Where Do We Go From Here? och Rest in Peace blivit allt vanligare. En vän till mig har sagt att om hon måste höra mig sjunga "If my heart could beat, it would break my chest" en gång till så kommer hon att säga upp bekantskapen med mig.

32. "Tabula Rasa", S06E08
Ännu ett förväxlingsdrama. Avsnittet där hela Scooby-gänget tappar minnet och försöker komma på vad de har för någon relation med varandra. Xander tror att han kallas för Alex och är tillsammans med Willow, som tycker att sitt namn är löjligt. Spike, eller "Randy, tror att han är Giles son och Giles och Anya (som inte kan uttala sitt namn rätt) tror att de är förlovade. Buffy hittar inget identitetskort och döper om sig själv till Joan... Och sedan kommer vampyrerna.

33. "Hell's Bells", S06E16
Anya och Xanders bröllop, med ett av de mest hjärtskärande sluten. Det gör ont i bröstet av att behöva se Anya gå ensam och sårad nerför altargången efter att Xander har lämnat henne. Avsnittets början är komisk och kärleksfull - och slutar i spillror. Varför, varför, varför kan inte bara Xander förklara allting bättre när han lämnar henne? Isåfall så kunde de ju haft en andra chans. Nu får jag se mitt favoritpar gå och älska varandra på skilda håll i en hel säsong!

34. "Entropy", S06E18
Anya försöker få någon att önska Xander någonting otrevligt, men hittar ingen som inte fortfarande tycker om honom - förrän hon stöter på Spike. Det ena leder till det andra och plötsligt så polerar Spike och Anya borden - medan Willow, Xander, Buffy, Dawn och nördtrion ser live-showen över den gömda övervakningskameran. Buffy blir sårad. Xander blir sårad. Anya blir förkrossad och Spike har än en gång lyckats förstöra sina chanser.

35. "Selfless", S07E05
Ett Anya-avsnitt. Anya har gjort comeback som brutal hämnddemon, men har dåligt samvete och medan Buffy härdar sig inför det svåra hon har framför sig - att döda sin vän - så ser Anya tillbaka över sitt 1000 åriga liv. Från vikingatiden då hon var svenska Aud (och har en otroligt rolig dialog på otroligt dålig svenska - grammatiken är rätt, men uttalet fel) till ett nytt "Once More With Feeling"-nummer där hon sjunger om hur mycket hon älskar Xander.

36. "Conversations with Dead People", S07E07
Jag älskar det här avsnittet på grund av dess ... annorlundahet. (Är det ens ett ord?). Det är inte som andra Buffy-avsnitt. För det första så är inte Xander med. För det andra så har ingen av Scoobiesarna någon scen med varandra. Det är fyra skilda handlingar. Buffy träffar en gammal klasskamrat, som just vaknat upp som vampyr, på en kyrkogård. Dawn terroriseras av någonting hemma, någonting som hon tror håller Joyce borta från henne. Willow får ett meddelande från andra sidan, från Tara - och nördtrion återvänder... Eller Jonathan och Andrew återvänder. Jag älskar låten som spelas i det här avsnittet, Blue med Angie Hart.

37. "First Date", S07E14
Robin Woods identitet avslöjas, Xander lyckas än en gång attrahera en mordisk demontjej och Wood får reda på vem det var som mördade hans mamma. Jag älskar teasern. Love is in the air. Där Spike och Buffy berättar att de har tagit ut Spikes chip och får det låta som att det bara "råkades" hända, allt medan Giles flippar.

38. "Storyteller", S07E16

Ännu ett annorlunda Buffy-avsnitt med fokus på Andrew. Andrew filmar en dokumentär, Buffy the Slayer of Vampyres, om vad som händer i kampen mot the First och gör karaktärsbeskrivningar, bakgrundsförklaringar och lyckas göra allting löjligt underhållande. Favoritscen? Antingen den där Andrew ska förklara vad de hotas av och har ritat upp en ganska dålig bild på en wipeboardtavla eller scenen där Andrew gör presentationer vid frukosten och allting plötsligt blir i slowmotion, med Spike i bar överkropp och Buffy i äkta schampooreklamshårkastande.

39. "Lies My Parents Told Me", S07E17
Lite utav en fortsättning på "Fool for Love". Vi möter än en gång 70s-Spike, William pre-vampyr och William post-vampyr. Vi får se Spikes mamma och får se honom göra en "Lestat".
Avsnittet går ut på att ta reda på vad det är som the First använder för att trigga Spike - samtidigt som Robin Wood planerar att hämnas sin mor och döda Spike, med Giles hjälp.
Slutscenen, där Buffy slänger ut Giles ur sitt liv, får mig alltid att gråta - trots att jag tycker att hon gör rätt.

40. "Chosen", S07E22
Seriefinalen. The End. El fin. Slutet. Det finns för mycket för att kunna beskriva det. Saker som jag tycker om? Jag tycker om Angels barnslighet gentemot Spike. När han blir sur för att Spike har en själ nu, eftersom han ju hade en själ först. Och sedan när Spike visar sig vara lika barnslig tillbaka. Vi får ju inte glömma slutstriden, eller scenen där Buffy ställer sig upp igen, skadad, i slow motion och fortsätter att döda übervamps. Eller hennes tal. Eller hennes scen mot the First. Eller Spikes död. Eller scenen där Giles, Willow, Xander och Buffy skiljs åt innan slutstriden. Eller Anyas död. Eller...

"The Wish" (S03E09) kom nästan med på listan, men åkte bort i slutredigeringen. Det är helt enkelt för hemskt för att vara med. Jag avskyr vissa saker i det avsnittet. Allting egentligen. Jag blir nästan illamående ibland då jag ser det. Varför? Det vet jag inte, kanske för att Willow och Xander är sadistiska vampyrer, Buffy är hårdkokt vampyrjägare, Angel är torterad, Xander dödar Cordelia, Oz dödar Willow och Buffy bryr sig inte det minsta när Angel blir dödad. Dock så är det Anyas första avsnitt, så tummen upp för det.
Av samma anledning så är inte heller "Normal Again" (S06E17) med på listan, trots att jag tycker om det avsnittet. Jag mår psykiskt dåligt efter att jag har sett det, så därför så fick det hoppa av listan.
"Him" (S07E06) och "Gone" (S06E11) var även de två avsnitt som inte riktigt räckte hela vägen fram. "The Replacement" (S05E03) var också med in i det sista.