Guldkorn I: Willow, Spike och uppmuntringarna

Det här är dialogen i en av de bästa avsnitten i fjärde säsongen av Buffy. Spike har blivit tillfångatagen av Initiativet och har, utan att han vet det, fått ett chip inopererat som ser till att han inte kan skada någon levande varelser - inte utan att själv utsättas för svåra plågor. Spike bryter sig ut från Initiativet och ger sig efter Buffy, som han tror ligger bakom hans tid i fångenskap. Han beger sig till Willow och Buffys rum på college, där Willow ligger och deppar efter att ha Oz har lämnat henne. Spike försöker bita henne, men lyckas inte. Konversationen som följer är väldigt dubbeltydlig...

Spike: I don't understand. This sort of thing's never happened to me b-before.
Willow: Maybe you were nervous.
Spike: I felt all right when I started. Let's try again.
[he leaps on her and draws back in pain]
Spike: Ow! Oh!
[he tries again]
Spike: Ow! Damn it!
Willow: Maybe you're trying too hard. Doesn't this happen to every vampire?
Spike: Not to me it doesn't.
Willow: It's me, isn't it?
Spike: What are you talking about?
Willow: Well, you came looking for Buffy, then settled. I-I... You didn't wanna bite me. I just happened to be around.
Spike: Piffle.
Willow: I know I'm not the kind of girl vamps like to sink their teeth into. It's always like, "Oooh, you're like a sister to me," or, "Oh, you're such a good friend."
Spike: [consoling] Don't be ridiculous. I'd bite you in a heartbeat.
Willow: Really?
Spike: Thought about it.
Willow: [slightly flattered] When?
Spike: Remember last year, you had on that, uh, fuzzy pink number with the lilac underneath?
Willow: I never woulda guessed. You played the blood-lust kinda cool.
Spike: Mmm. I hate being obvious. All fangy and "rrr!" Takes the mystery out.
Willow: But if you could...
Spike: If I could, yeah.
Willow: You know, this doesn't make you any less terrifying.
Spike: [depressed] Don't patronize me

Favoritcitat: Buffy S04E01-S04E04

[About Xander’s road trip]
Willow: He said he wasn't coming back until he'd driven to all fifty states.
Buffy: Did you explain about Hawaii?
Willow: Well, he seemed so determined.

[Buffy finds a woman in Giles’ apartment]
Giles: I'm not supposed to have a private life?
Buffy: No. Because you're very, very old and it's gross.

[Trying to be subtle]
Xander: Some friends of Buffy's played a funny joke and they took her stuff. And now she wants us to help get it back from her friends who sleep all day and have no tans.
(Från “Freshman”, S04E01)

[Talking about her roommate]
Buffy: Kathy's evil. I'm an evil-fighter. It's simple. I have to kill her.

[On the phone with Giles]
Willow: I just talked to Buffy, and yeah, I think she's feeling a little... insane. No, not-not bitchy crazy, more like homicidal maniac crazy. So I told her to come see you, 'kay?
(Från “Living Conditions”, S04E02)

Spike: [out in the sunlight, thanks to the Gem of Amara] Innit a fantastic day? Birds singing, squirrels making lots of rotton little squirrels. Sun beaming down in a nice, harmless way. It's very exciting. I can't wait to see if I freckle.

[While fighting Buffy in daylight]
Spike: The Gem of Amara. Official sponsor of my killing you.
(från “The Harsh Light of the Day”, S04E03, avsnittet där Spike hittar en mystisk juvel som skyddar vampyrer mot solsken, träpålar och kors)

Giles: The summoning spell for Gachnar can be shut down in one of two ways. Destroying the Mark of Gachnar...
[Buffy destroy's the Mark of Gachner]
Giles: is not one of them, and will in fact, immediately bring forth the Fear Demon, itself.

[The demon Gachnar slowly emerges from the pentacle in the floor... and is revealed to be just six inches tall.]
Buffy: This is Gachnar?
Xander: [looks down mockingly at Gachnar] Big overture, little show.
Gachnar: [in a squeaky voice]: I am the dark lord of nightmares, the bringer of terror! Tremble before me. Fear me!
Willow: He... he's so cute!
Gachnar: Tremble!
[Xander pokes a finger at the tiny demon, speaking to it as if to a puppy.]
Xander: Who's a little fear demon? Come on! Who's a little fear demon?
Giles: Don't taunt the fear demon.
Xander: Why, can he hurt me?
Giles: No, it's just... tacky.
(Från “Fear Itself” S04E04)

Buffy säsong fyra - there will be spoilers!

Nu, efter 22 avsnitt, så ligger alla fakta fint framlagda: Fjärde säsongen är betydligt sämre än tredje säsongen, och ligger ljusår efter den andra som är min favorit hittills.
The Big Bad var tråkigare än vanligt, militären och regeringen spelade en stor roll och alla gamla band började bli lite nötta – och svårare att hålla ihop. Fast… det fanns ljusglimtar också och den största av dem stavas S-P-I-K-E. Det är nu som Spike får en allt större roll, inte som the Big Bad, utan som… ja, Spike.

När jag började se på säsongen så fanns det några saker som jag oroade mig över. Det första var hur Scoobiesarna skulle klara sig på college och utan Giles och biblioteket nära till hands. Det andra var hur serien skulle klara sig utan Cordelia och Angel. Sist, men inte minst, så var jag orolig för Oz och Willows skull. De är ju det enda kvarvarande superparet och jag vill inte att the Werewolf and the Witch skulle splittras.

Så, hur gick det med mina farhågor? Jo, allting föll isär.

Jag blev väldigt frustrerad av Scooby-gängets (ett lustigt smeknamn om man tänker på att Sarah Michelle Geller spelade Daphnee i Scooby Doo-filmerna) sönderfall. Det känns fel att inte se dem tillsammans i Sunnydale Highs korridorer eller sittandes med demonböcker i biblioteket. Vilket förstås är omöjligt då de sprängde skolan i förra säsongsfinalen. En stor del av fjärde säsongen handlar om hur de sakta glider isär – och försöker hitta tillbaka till varandra. Värst drabbas nog arbetslöse Giles, som känner sig väldigt obehövd efter att förut varit väktare.

Och ja, serien har ett stort hålrum att fylla efter Angel och Cordy. Buffys nya kille, Riley Finn, är ungefär lika intressant som ett par gamla strumpor och Angels fotspår är för stora för honom. Jag skulle gärna ha haft en till säsong av lite Bangel love. Cordelias plats i gänget har fyllts upp av Anya, Xanders ex-demonflickvän, som inte riktigt har lärt sig hur man beter sig i sociala sammanhang efter 1000 år som hämnddemon. Hennes bild av hur människor beter sig är inte alltid felfri och hon har ingen vidare censur och delar gärna med sig av detaljer av hennes och Xanders kärleksliv. Sedan så har vi ju Spike, seriens ”nya” huvudvampyr som jag snart kommer att återkomma till.

Jag blev jätteledsen när Willow och Oz gjorde slut. De var så söta tillsammans och eftersom de var det sista av high school årens super-par (Buffy & Angel och Xander & Cordelia var de andra) så kändes det lite som att Sunnydale High nu helt har lämnat serien. Jag tror nästan jag grät mer nu än när Buffy och Angel gjorde slut en gång för alla (dock så lipade jag ordentligt då Angel återvände en snabbis till serien). De gjorde till och med slut på ett liknande sätt, med ett ”jag ska alltid älska dig”. Detta är även säsongen då Willow blir lesbisk. Inget ont om Tara, men jag skulle ha föredragit att ha kvar Oz. Dock så är Xander och Anya ett stort plus. Jag älskade X & Cordy, men X & Anya slår det förhållandet med hästlängder.

Säsongens vinjett är bättre än den förras, men på vissa ställen så ser det konstigt ut. De måste ha uppgraderat bilden eller någonting, för man kan tydligt urskilja vilka klipp som är från fjärde säsongen. Ett stort plus är i alla fall att Spike är med! Yay! Jag höll på att ramla av soffan första gången som ”James Marsters” dök upp i vinjetten.
Nu är det väl dags att prata lite om The Man of the Hour: Spiky Spike.
Han är en sådan otrolig tillgång för serien, både som ond och som god… eller halvgod. Under största delen av säsongen så är Spike nämligen mer eller mindre harmlös, men lika rolig och charmig som alltid. Han smider onda planer, som såklart omkullkastas. Han letar efter substitut för Drusilla. Han blir lite utav Giles husdjur som gnäller på allt möjligt och han börjar mer och mer komma in i Scooby-gänget och hoppar fram och tillbaka mellan att försöka döda dem – och att rädda dem från att bli dödade.

I början av inlägget så låter jag väldigt pessimistisk. Det är för att en del avsnitt var… inte tillfredsställande. Säsongens ”Big Bad” är en slags terminator/demon-Frankenstein (vid namn Adam) och en militär organisation som kallas Initiativet. Ingen av dem är särskilt upphetsande. Det enda som är bra med Initiativet är att Leonard Roberts (D.L i ”Heroes”) dyker upp i flera avsnitt och att soldat-Xander får komma fram och leka igen.

Dock så finns det vissa avsnitt som landade i toppen på min lista över de bästa Buffy-avsnitten. Här finns till exempel ”Pangs”, avsnittet då Angel återvänder för första gången – utan att visa sig för Buffy – och där Spike för första gången hamnar mitt i Scooby-gänget.
Eller det otroligt roliga avsnittet ”Something Blue” där en trollformel har gått fel så att allt en ovetande Willow säger inträffar. Katastrof när hon irriterat muttrar om att Buffy lägger ner så mycket tid på att jaga efter Spike och uttalar de - för de inblandade - katastrofala orden "hon kan lika gärna gifta sig med honom". En mycket förvånad Giles får bevittna ett frieri, en bröllopsplanering och en hel del kel mellan de tidigare svorna fienderna. Och Saras glädjemätare exploderar.

Andra höjdpunkter under säsongen:

• ”The Harsh Light of Day”: Avsnittet där Spike återkommer till serien för att stjäla en mystisk juvel vars krafter skyddar vampyrer mot alla de medel som finns mot dem (sol, krucifix, pålar) och han har en viktig punkt på sin agenda: Att inte låta Buffy veta att han är tillbaka i Sunnydale. Bara för att springa in i henne på en collegefest. I slutet av avsnittet så finns det även en jättebra fightscen där en förvånad Buffy överrumplas av Spike mitt på ljusa dagen.
• ”Fear Itself”: När en fruktad skräckdemon, härskare över fruktan, är på väg att uppstå så försöker Scooby-gänget förtvivlat stoppa honom, bara för att upptäcka att det var mycket arbete för ingenting. Den fasade demonen är nämligen 10 cm hög och pratar med smurfröst.
• ”The Initiative”: Spike fångas av Initiativet, men rymmer för att få hämnd på Buffy, som han tror ligger bakom det hela. Scenen där han kommer till Willow och Buffys rum och försöker döda Willow är bland det bästa i hela säsongen. Det är så roligt att se hur Willow försöker trösta den chockade Spike, som just har upptäckt att han inte längre kan bita människor (tack vare Initiativets smarta datachips) och hur han i sin tur försöker förbättra hennes sårade självkänsla – trots att de nyss var huvudrollerna i ett morddrama.
• ”Pangs”: Scenen där Angel, Xander, Willow och Anya är på väg för att rädda Buffy … på cyklar… till dramatisk musik får mig att skratta lika mycket varje gång!
• ”Hush”: Avsnittet där demoner har stulit allas röster och det inte förekommer någon dialog, förutom i början. Giles over-headredovisning över vad som har hänt är en riktig guldklimp, speciellt övertydligheten med ett ord per papper och hemska teckningar på demoner som sliter ut hjärtat på sovande människor.
• ”Who Are You?”: När Faith har vaknat ur koman och med hjälp av magi bytt kropp med Buffy och försöker träna på att vara Buffy framför spegeln genom att gång på gång upprepa frasen ”Because it’s wrong”, vilket är Buffys vanliga moralpredikan enligt Faith.
• ”Superstar”: Alltså, vinjetten i det avsnittet är bäst. Ni vet inte hur chockad jag blev när Jonathan – ni vet han, den korta killen som alltid blev attackerad av monster på Sunnydale High – helt plötsligt dök upp i vinjetten i värsta James Bond/Matrix-stil. Det blir ännu bättre om man tänker på honom som Doyle i ”Gilmore Girls”, som jag gör. Att se Doyle gå ”coolt” i en lång svart rock gjorde min dag mycket bättre.

De onda killarna i Buffy-världen tycker verkligen om att hålla monologer och tal där de berättar för världen hur onda och smarta de är. Det är alltid lika roligt när dessa tal inte alltid går som skurkarna hade tänkt sig och i den här säsongen så finns det två roliga avbrott. I ”Wild at Heart” så blir Spike elchockad mitt under sitt ”Big Bad is back”-tal och i ”A New Man” så kommer Giles in och avbryter Ethan Rayne. Folk har ingen respekt för de onda längre.

Favoritcitat: Buffy S03E17-S03E21

Wesley: And you say this demon wanted cash? That's very unusual.
Giles: Demons after money. What ever happened to the still-beating heart of a virgin? No one has any standards anymore.

[Willow remembers something the Watchers didn't]
Buffy: Well, we have a winner.
Xander: And more importantly, two losers.

Xander: You know how some people hate to say I told you so? Not me. I told you so. Angel's back in the really bad sense, and um, I told you so.
Wesley: Angelus has turned? Xander, this is terribly serious. Are you sure?
Xander: Gee, let me think. Kind of hard to tell. Last thing I remember was his fist.
Wesley: We must contact Giles immediately.
Xander: Good thinking. Let's waste time with a lively debate. Leave Buffy alone, and see how dead she gets.

[As ”Angelus”]
Angel: You know, I never properly thanked you for sending me to Hell.
Buffy: No...
Angel: Yeah, and I'm just wonderin', where do I start? A card, fruit basket, hmm? Evisceration?
(alla från "Enemies", S03E17)

[Buffy reads her mom's thoughts]
Buffy: You had sex with Giles? You had SEX with Giles?
Joyce: It was the candy, we were teenagers.
Buffy: On the top of a police car?
Joyce: I'll be downstairs.
Buffy: TWICE?

Buffy: I'm suddenly gonna grow this demon part, and we don't even know what it is. It could be claws or scales...
[Willow's eyes widen]
Buffy: What?
Willow: Was it a boy demon?
(från “Earshot”, S03E18)

Buffy: I can't believe you got into Oxford.
Willow: It's pretty exciting.
Oz: There's some pretty deep academia there.
Buffy: That's where they make Gileses.

Cordelia: And once again, the gold medal in the Being Wrong event goes to Xander "I'm as stupid as I look" Harris.
(båda från “Choices”, S03E19)

Jonathan: We have one more award to give out. Is Buffy Summers here tonight? Did she, um...
[the crowd turns and finds her]
Jonathan: This is actually a new category. First time ever. I guess there were a lot of write-in ballots, and, um, the prom committee asked me to read this. "We're not good friends. Most of us never found the time to get to know you, but that doesn't mean we haven't noticed you. We don't talk about it much, but it's no secret that Sunnydale High isn't really like other high schools. A lot of weird stuff happens here. But whenever there was a problem or something creepy happened, you seemed to show up and stop it. Most of the people here have been saved by you or helped by you at one time or another. We're proud to say that the class of '99 has the lowest mortality rate of any graduating class in Sunnydale history, and we know at least part of that is because of you. So the senior class offers its thanks and gives you, uh, this."
[Jonathan produces a multicolored, glittering, miniature umbrella with a small metal plaque attached to the shaft]
Jonathan: It's from all of us, and it has written here, "Buffy Summers, Class Protector".

Giles: And I shall be wearing pink taffeta, as chenille will not go with my complexion. Can we please talk about the ascension.

Buffy: I'm gonna give you all a nice, fun, normal evening if I have to kill every, single person on the face of the Earth to do it.
Xander: Yay?

Xander: Hey, it's demon Anya, punisher of evil males. Still haven't got your powers back?
(från “The Prom”, S03E20)

Anya: You're going to die if you stay here.
Xander: I guess I might.
Anya: When I think that something could happen to you, it feels bad inside, like I might vomit.
Xander: Welcome to the world of romance.
Anya: It's horrible. No wonder I used to get so much work.
(från “Graduation Day Part One”, S03E21)

Favoritcitat: Buffy S03E12-S03E16

[Buffy has lost all her powers]
Xander: You know, maybe we're on the wrong track with the whole spell, curse and whammy thing. Maybe what we should be looking for is something like, um,
[clears throat]
Xander: Slayer kryptonite.

Angel: I saw you before you became the Slayer.
Buffy: What?
Angel: I watched you, and I saw you called. It was a bright afternoon out in front of your school. You walked down the steps... and... and I loved you.
Buffy: Why?
Angel: 'Cause I could see your heart. You held it before you for everyone to see. And I worried that it would be bruised or torn. And more than anything in my life, I wanted to keep it safe... to warm it with my own.
Buffy: That's beautiful. Or taken literally, incredibly gross.
(båda från "Helpless", S03E12)

[Xander discovers a bomb in basement of the school]
Xander: [to bomb] Hello, nasty. [to himself] Less than two minutes. Dumb guy. Little bomb. How hard can it be?
(från "The Zeppo", S03E13)

[A new watcher has arrived]
Wesley Wyndam-Pryce: Buffy, you will go to the Gleaves family crypt tonight and fetch the amulet.
Buffy: I will?
Wesley Wyndam-Pryce: [pauses] Are you not used to being given orders?
Buffy: Whenever Giles sends me on a mission, he always says 'please'. And afterwards I get a cookie.

Wesley Wyndam-Pryce: Ah, this is perhaps Faith.
Faith: [eyes him] New Watcher?
Buffy, Giles: New Watcher.
Faith: Screw that.
[she turns and leaves]
Buffy: [to Giles] Now why didn't I just say that?

Wesley: I have, in fact, faced two vampires myself, under controlled circumstances, of course.
Giles: No danger of finding those here.
Wesley: Vampires?
Giles: Controlled circumstances.
(alla från "Bad Girls", S03E14)

Cordelia: [referring to Wesley] Check out Giles: The Next Generation
(från “Consequences”,S03E15)

Anya: What a day. Gimme a beer.
Waiter: ID.
[Anya glares at him]
Waiter: ID.
Anya: I'm eleven hundred and twenty years old. Just gimme a frickin' beer!

Willow: [Giles, Willow, Xander and Buffy in the library discussing vamp Willow] This is creepy. I don't like the thought that there's a vampire out there that looks like me.
Xander: Not looks like... is.
Buffy: It was exactly you, Will, every detail. Except for your not being a dominatrix... as far as we know.
Willow: Oh, right. Me and Oz play Mistress of Pain every night.
Xander: Did anyone else go to a scary visual place?
Buffy: Oh, yeah.
(båda från “Doppelgangland”, S03E16)

Favoritcitat: Buffy S03E01-S03E11

Larry: This is our year, I'm telling you. Best football season ever. I'm so in shape, I'm a rock. It's all about egg whites. If we can focus, keep discipline, and not have quite as many mysterious deaths, Sunnydale is gonna RULE!

[A vampire breaks out of a grave and someone is seen standing over it]
Willow: That's right, big boy. Come and get it.
...
[after the vampire has escaped]
Xander: First of all, what was with the acrobatics? How did that happen?
Oz: Wasn't Andy Hoelich on the gymnastics team?
Xander: That's right, he was! [yells at Andy] Cheater! [turns back] Okay, and the, uh, second problem I'm having -- "Come and get it, Big Boy"?
Willow: Well, w-w-well, the Slayer always says a pun, or-or a witty play on words, and, I think it throws the vampires off! And, and it makes them frightened, because I'm wisecracking. Okay, I didn't really have a chance to work on that one, but you try it every time!
Oz: Uh, if I may suggest, "This time it's personal." I mean, there's a reason why it's a classic.
(från "Anne", S03E01)

Xander: Generally speaking, when scary things get scared, not good.
(från “Dead Man’s Party”,S03E02)

Buffy: Angel was cured.
Giles: I'm sorry?
Buffy: When I killed him, Angel was cured. Your spell worked at the last minute, Will. I was about to take him out, and, um... something went through him... and he was Angel again. He-he didn't rememebr anything that he'd done. He just held me. Um, but i-it was... it was too late, and I-I had to. So I-I told him that I loved him... and I kissed him... and I killed him.
(från "Faith, Hope & Trick", S03E03)

Giles: We have to find Buffy. Something terrible's happened.
[Willow and Xander stare at him]
Giles: [smiles] Just kidding. Thought I'd give you a scare.
(från “Homecoming”, S03E05)

Xander: I don't get this. The candy's supposed to make you feel all immature and stuff, but I've had a ton and I don't feel any diff- never mind.

Willow: It'll be okay when we get to Giles.
Oz: Of course. I mean, even if he's sixteen, he's still Giles. Probably a pretty together guy.
Willow: Yeah, well...
Oz: What?
Buffy: Giles at sixteen. Less 'together guy,' more 'bad magic, hates the world, ticking time bomb guy.'

Buffy: So Ethan, what are we playing? You're pretty much in a talk or bleed situation. Your call.
Ethan Rayne: I-I'd just like to point out that this wasn't my idea.
Giles: Hit him.
Buffy: Meaning?
Ethan Rayne: I'm subcontracting. It's Trick you want. I'm just helping him collect a tribute, for a demon.
Giles: [as teenage Giles] He's lying. Hit him.
Buffy: [to Giles] I don't think he is and shut up.
Giles: You're my Slayer. Go knock his teeth down his thro...
Buffy: Giles!
(alla tre från ”Band Candy”, S03E06)

Gwendolyn Post: The fact is, there is talk in the Council that you have become a bit too... American.
Giles: Me?
Buffy: Him?

[About Xander]
Buffy: How long do you think he can stay angry at me, anyway?
Willow: The emotional marathon man?
(båda från “Revelations”, S03E07)

[To Angel and Buffy]
Spike: The last time I looked in on you two, you were fightin' to the death. Now you're back making googly-eyes at each other like nothing happened. Makes me want to heave.

Buffy: She saw these scores and her head spun round and exploded.
Giles: I've been on the Hellmouth too long. That was metaphorical, yes?

[Spike has kidnapped Willow and Xander]
Willow: He-he wants me to do a love spell.
Xander: What?
Willow: Drusilla broke up with him.
Xander: Gee, and we had all hoped those crazy kids would make it work.
(alla tre från "Lover's Walk", S03E08)

Jenny Calendar: [as the First] I'm not a demon, little girl. I am something that you can't even conceive. The first evil. Beyond sin, beyond death... I am the thing the darkness fears. You'll never see me, but I am everywhere. Every being, every thought, every drop of hate...
Buffy: All right. I get it, you're evil. Do we have to chat about it all day?

Angel: It told me to kill you. You were in the dream. You know. It told me to lose my soul in you and become a monster again.
Buffy: I know what it told you. What does it matter?
Angel: Because I wanted to! Because I want you so badly. I wanna take comfort in you, and I know it'll cost me my soul, and a part of me doesn't care.

Angel: The world wants me gone.
Buffy: What about me? I love you so much. And I tried to make you go away. I killed you and it didn't help. And I hate it. I hate that it's so hard, and that you can hurt me so much. I know everything that you did because you did it to me. Oh God, I wish that I wished you dead. I don't. I can't.
(alla tre från “Amends”, S03E10)

[Principal Synder and the police are raiding the students lockers]
Xander: Oh man, it's Nazi Germany. And, I've got Playboys in my locker.

Giles: We need to save Buffy from Hansel and Gretel.
Cordelia: Now, let's be clear, the brain damage happened before I hit you.
(båda från ”Gingerbread”, S03E11, avsnittet där vissa sagofigurer visar sig finnas i verkligheten)

Buffy säsong tre - there will be spoilers

Det är konstigt, men för en gångs skull så vet jag inte vad jag ska skriva. Vanligtvis så brukar jag ju bara ösa ur mig en massa åsiker om tv-serier, men just nu så vet jag inte. Jag tror att det beror på att jag inte har hunnit smälta den - eller att jag bara är väldigt trött just nu och inte kan tänka klart.

Enligt mig så var säsong två bättre än den här säsongen, men det är väl inte så konstigt när man tänker efter. Spike är bara med i ett avsnitt (ett stort minus) och dessvärre så är Faith med i allt för många. Det här är också säsongen då alla får kärleksproblem. Angel och Buffy gör slut en gång för alla - inte för att de inte älskar varandra, utan i sant Edward och Bella-manéer. Cordelia och Xander gör slut efter att han kysste Willow. Det enda kärleksparet som finns kvar är Willow och Oz, som är otroligt gulliga. Fast jag skulle (nästan) offra min själ för att få ha Angel kvar i serien. Varför kom de på idéen med en spin-off serie om Angel överhuvudtaget?

Det fanns ett eller två avsnitt som jag avskydde, men det vägdes upp av godbitarna. Som till exempel Xander-dominerade "The Zeppo", där Hellmouth håller på att öppnas och Buffy och gänget förbereder sig på världens undergång - fast utan att nämna det till Xander för att skydda honom. Deras logik är att om Xander inte vet att Hellmouth kommer att öppnas så kommer han inte heller vilja delta i striden och bli skadad. Medan de andra säger adjö till varandra, lugnade att Xander i alla fall är säker än så länge, så råkar Xander (som är desperat att visa att han också är cool och till nytta) ut för det ena efter det andra. Han blir nästan upptagen i ett dött gangstergäng, har sex med Faith och förhindrar att Sunnydale High sprängs i luften.
Det bästa med hela avsnittet är att domedagsstriden är så otroligt vag, man vet inte riktigt vad som hände och hur de lyckades förhindra det. Allt kretsar kring Xander - som springer runt på Sunnydale High ovetande om att en strid för människans överlevnad bekämpas bara någon meter bort.

I början av säsongen så blev jag seriöst orolig. Buffy var så sorgsen, plågad över vad hon var tvungen att göra i andra säsongsfinalen och bitter. Jag blev verkligen jätteglad i slutet av premiäravsnittet, "Anne", när hon och ett gäng andra ungdomar blivit kidnappade av de där demonerna - som arbetskraft - och de hjärntvättar ungdomarna genom att låta dem upprepa "I'm no one". Deras frågestund, när de går runt och frågar de "hjälplösa" ynglingarna vad de heter och slår dem som säger sitt namn, är det första riktiga Buffy-momentet i den här säsongen. När hon lägger huvudet på sned och svarar "I'm Buffy, the vampire slayer, and you are?" och sedan slår ner varenda demon på stället.

Säsongen började bli bra på riktigt under fjärde avsnittet, "Beauty and the Beasts". Slutscenerna, när både Oz, Mr Hyde-Pete och vilddjurs-Angel är fria i skolkorridorerna är bara så bra. Som ni kanske har förstått av inläggen nedanför så blev jag riktigt rörd av de sista minuterna, scenen där Angel byter från vampyr- till människoansiktet, säger Buffys namn (första orden sedan han kom tillbaka från helvetet) och faller ner på knä och håller om hennes midja medan han gråter. Jag hittade den perfekta förklaringen på IMDb:
"Then, Angel's face morphs back from vampire form, he whispers Buffy's name and falls to his knees in front of her. He's so much bigger than Buffy, plus he just snapped some guy's neck like a twig, but he still clings to Buffy like she's his salvation. It's a beautiful scene. I'm so glad Angel's back in the land of the (sort of) living”.

Säsongens stora höjdpunkt var dock "Lover's Walk", avsnittet där den nedbrutna, fulla Spike kommer tillbaka till Sunnydale efter att ha blivit lämnad av Drusilla, och kidnappar Willow. Det finns så otroligt många bra scener i den här episoden. Alla som Spike är med i. Min favorit är ändå den då Buffy pratar i telefon med sin mamma och plötsligt hör Spikes röst i bakgrunden och springer - nästan i panik - hem. Klippt till hur Spike sitter i köket hemma hos Buffy och blir tröstad av hennes mamma och hur Angel ser alltsammans och försöker skydda Joyce, med bara ett problem... Han kommer inte in i huset. Spikes kommentarer och miner till Angel bakom Joyce rygg är det bästa i hela säsongen. (Speciellt då han låtsas göra utfall mot henne hals och Angel inte kan få Joyce att inse att han faktiskt är god. Sist hon träffade dem så var ju Spike allierad med Buffy för att döda Angel).

När kommer Spike tillbaka egentligen? Visst är det i säsong fem? Jag ser fram emot det. Jag vet inte om jag klarar en hel säsong med bara lite Angel och inget Spike.

Andra guldkorn i säsongen:

• I "Beauty and the Beasts" när Mr Hyde-Pete slåss med Oz och det plötsligt börjar mörkna... och Pete inte har övertaget längre. Oz leende när han till slut kan slå tillbaka är riktig underhållande.
• Hela "Amends", eller speciellt Angel och Buffys klimaxscen i gläntan i slutet då han tänker ta livet av sig för att inte skada henne och hon tänker hindra honom. När de skriker till varandra, lirkar med varandra och nästan slår varandra för att få den andra att inse att de gör det på grund av kärlek.
• Slutet på teasern i "Lover's Walk" när Cordelia säger att endast en idiot skulle återvända till Sunnydale, klippt till hur Spike anländer på exakt samma sätt som han gjorde i "School Hard" i andra säsongen, förutom att han inte ramlade berusad ut ur bilen då.
• I "Helpless" när Giles får sparken som väktare och Buffy är jätteotrevlig mot Rådetmannen som är där och sedan gråter med Giles.
• Hela "Doppelgangland", där det cirkulerar två Willow i Sunnydale: vanliga Willow och vampyr-Willow från "The Wish". Favoritdelen är när Vampyr-Willow försöker låtsas vara vanliga Willow för att lura Cordelia och när Willow försöker låtsas vara Vampyr-Willow för att lura alla vampyrer på The Bronze. Behöver jag säga att ingen av dem gjorde en särskilt bra imitation?
• Scenerna där Buffy är sjuk och Angel vårdar henne. Eller, i "Earshot" där han dödar en demon för hennes skull, går ut i solljuset och tvingar i henne medicin och sedan sitter vid hennes sängkant och väntar på att hon ska vakna och i "Graduation Day: Part Two" där han rusar med henne till sjukhuset efter att nästan ha dödat henne.
• När Buffy får pris som Class Protector i "The Prom" och när Angel dyker upp för att dansa en sista dans med henne.
• Slutet i "Graduation Day: Part Two" när the Mayor förvandlas till en jättedemon och tänker sluka hela avgångsklassen, men de istället ställer sig upp, drar av sig sina kåpor och visar att de är tungt beväpnade allihopa och de ledda av Xander (vars soldattakter från "Halloween" sitter kvar) mejar ner vampyrerna som ska hålla dem i schack.

3 tecken på att jag har sett lite väl mycket på Buffy:

1. I natt så hade jag diverse drömmar om Buffy och Angel. En del var bara stressande (sådana där drömmar du får när du har tänkt lite väl mycket på någonting) medan en del borde ha fått egna avsnitt i serien. I en dröm så knäböjde Angel och höll om Buffy - gråtande - som han gör i slutet av "Beauty and the Beasts" (bästa scenen hittills i den här säsongen) när The Master plötsligt kom upp bakifrån och sköt Buffy i ryggen med ett gevär. Angel tog upp Buffy i famnen och skulle ta henne till sjukhuset när plötsligt alla möjliga vampyrer hoppade fram och sa att han inte fick rädda the Slayer, att hon måste dö. Självklart så försökte Angel slå ner dem, men med Buffy i famnen så gick det inte så bra. De andra vampyrerna skulle just döda dem båda när... Spike kommer in, ser den skadade Buffy och voila! Går över på Team Buffy och tar hand om vampyrerna så att Angel kan ta Buffy till sjukhuset.

2. Jag ägnade hela gårdagen åt att tänka på den där scenen med den gråtande, knäböjande, Buffy-kramande Angel.

3. Jag har även haft den scenen ekande i huvudet. Angels första ord och enda ord: "Buffy...".

För övrigt så är jag riktigtriktigt glad idag. För Spike kommer tillbaka, yay! Jag råkades läsa lite vad nästa avsnitt handlar om och medan jag snabbt skummade igenom så såg jag det magiska ordet: Spike. Nu är jag riktigt nöjd.

Buffy: Innan tredje säsongen

Saker som gör att jag är riktigt oroad över tredje säsongen av Buffy:

1. Buffy går igenom en fas efter slutet på förra säsongen.
2. Joyce vet att hon är Dräparen och jag vill inte att dt ska bli några "Det är för farligt!"-diskussioner.
3. Hon är utsparkad från high school.
4. Vinjetten är mycket sämre än vad den var i första och andra säsongen.
5. Spike lämnade stan i förra säsongen och jag kommer inte ihåg när han kommer tillbaka. Det är problemet med att ha hål i ens tv-serietittande.
6. Jag vet inte när det blir mer Angel.
7. Däremot så vet jag att Faith kommer att anlända i nästa avsnitt och jag tycker inte om henne. Jag vill att det bara ska vara en Slayer - Buffy. Det var nog illa med Kendra i två avsnitt i förra säsongen. Henne kunde jag stå ut med, men de minnen jag har av Faith säger mig att jag inte kommer att stå ut med henne. Snälla Faith, försvinn. Kan du inte bara låta bli att komma till Sunnydale den här gången? Jag kan byta ut dig mot Spike.

Efter tre avsnitt: Jag har hittills lyckats stå ut med Faith i ett avsnitt - hon var inte så hemsk i alla fall - och Angel is back on track. Yay. Jag bryr mig inte ens om han är Angel eller Angelus nu. Om han vill döda Buffy eller kyssa henne. Jag vill bara ha lite vampyraction.

Favoritcitat: Buffy, Season 2 - Spike

Spike: You think you can fool me? You were my sire, man. You were my... Yoda.
Angel: Things change.

[To the Anointed One]
Spike: You've got Slayer problems. That's a bad piece of luck. Do you know what I find works real good with Slayers? Killing them.

[After watching Buffy slay a vampire, Spike comes out of the shadows, slowly clapping his hands]
Spike: Nice work, love.

Buffy: You shouldn't have come here.
Spike: No. I messed up your doilies and stuff. But I just got so bored.
(ur "School Hard", S02E03)

Dalton: [attempting to translate a manuscript] I'm not sure. It could be, "Deprimere ille bubula linter."
Spike: [reading] "Debase the beef... canoe". Why does that strike me as not right?
(ur ”What’s My Line? Part I”, S02E09)

Spike: Are we feeling better, then?
Drusilla: I'm naming all the stars.
Spike: You can't see the stars, love. That's the ceiling. Also it's day.

[About Buffy]
Spike: She'd better not get in our way.
Angelus: Don't worry about it.
Spike: I do.
(båda ur "Innocence”, S02E14)

[Angelus have killed Jenny and left her in Giles's bed]
Spike: Are you insane? We're supposed to kill the bitch, not leave gag gifts in her friends' beds.
Drusilla: But, Spike, the bad teacher was going to restore Angel's soul.
Spike: What if she did? If you ask me, I find myself preferring the old Buffy-whipped Angelus. This new, improved one is not playing with a full sack. I love a good slaughter as much as the next bloke, but his little pranks will only leave us with one incredibly brassed-off Slayer.
Angelus: Don't worry, roller boy. I've got everything under control.
[a Molotov cocktail smashes on the table, setting the place afire]
(ur “Passion”, S02E17)

Spike: [seeing Angel's new lair] It's paradise. Big windows, lovely gardens, it'll be perfect when we want the sunlight to kill us.
(ur “I Only Have Eyes For You”, S02E19)

Joyce: Have we met?
Spike: Uh, you hit me with an axe one time. Remember, uh, "Get the hell away from my daughter"?

Spike: [to Buffy] Dru bagged a slayer? S-She didn't tell me. Hey, good for her!
[at Buffy's look]
Spike: Though not from your perspective, I suppose.
(båda ur “Becoming Part II”, S02E22)

Favoritcitat: Buffy Season 2 - Buffy & Gänget

[Willow asks Cordelia whether she wants to go on the zombie-hunting adventure]
Cordelia: Darn, I have cheerleader practice tonight. Boy, I wish I knew you were gonna be digging up dead people sooner. I would've canceled.

Xander: Y'know, this might go a lot faster if you femmes actually picked up a shovel, too.
Giles: Hear, hear.
Buffy: Sorry, but I'm an old-fashioned gal. I was raised to believe that men dig up the corpses and the women have the babies.
(båda ur “Some Assembly Required”, S02E02)

Willow: She couldn't have dressed up like Xena?
(ur “Halloween”, S02E06, avsnittet där Buffy blir en hjälplös prinsessa då en förbannelse gör att alla blir förvandlade till det de var utklädda till)

Xander: Giles lived for school. He's actually still bitter that there were only twelve grades.
Buffy: He probably sat in math class thinking, "There should be more math. This could be mathier."
Willow: Come on. You don't think he ever got restless as a kid?
Buffy: Are you kidding? His diapers were tweed.
(ur “The Dark Age”, S02E08)

Xander: Angel's our friend... except I don't like him.

[Efter att hon fått veta att Spike tänker döda Angel]
Buffy: You can attack me, you can send assassins after me, that's fine. But nobody messes with my boyfriend.
(båda ur ”What’s My Line? Part II”, S02E10)

Giles: A true creature of evil can survive the process. No human ever has.
Xander: What's the problem? We send Cordy to fight this guy and we go for pizza.
(ur “Surprise”, S02E13)

Cordelia: This is great. There's an unkillable demon in town, Angel's joined *his* team, the Slayer's a basket case, I'd say we've hit bottom.
Xander: I have a plan.
Cordelia: Oh no, here's a lower place.
(ur ”Innocence”, S02E14)

Buffy: Anybody besides Larry fit our werewolf profile?
Willow: There is one name that keeps getting spit out. Aggressive behavior, run-ins with authorities, about a screenful of violent incidents.
Buffy: Okay, most of those were not my fault.
(ur ”Phases", S02E15)

[After finding a letter from Angelus]
Buffy: When I woke up, I found a picture he'd left me on my pillow.
Xander: A visit from the pointed-tooth fairy.

Xander: If Giles wants to go after the, uh, fiend that murdered his girlfriend I say, "Faster pussycat, kill kill."
(ur “Passion”, S02E17)

Xander: "Something weird is going on." Isn't that our school motto?
(ur “I Only Have Eyes For You”, S02E19)

[Cordelia thinks Xander has turned into a fish monster]
Cordelia: I want you to know that I still care about you, no matter what you look like. And-and we can still date. Or-or not. I mean, I understand if you wanna see other fish. I'll do everything I can to make your quality of life better, whether that means little bath toys or whatever.
(ur “Go Fish”, S02E20)

Xander: Calvary's here. Calvary's a frightened guy with a rock, but it's here.
(ur “Becoming Part II”, S02E22)

Buffy: Season 2 - there will be spoilers

Okej, det här är alltså deluxe versionen av säsong två-inlägget på huvudbloggen. Det är så här det kommer att fungera hädanefter. Jag kommer lägga ut små nördiga inlägg på En boktoks tankar och sedan publicera en ännu nördigare version på den här bloggen - med avgörande spoilers. Så den som inte har sett serien kan läsa de censurerade inläggen och kanske bli intresserade och de som har set serien - och vill veta vad jag tycker i detalj - kan läsa det här inlägget.

Eftersom jag för närvarande är väldigt full av diverse hormoner så grät jag tills ögonen sved i vissa avsnitt. Jag syftar speciellt på "Innocence", där Angel förlorar sin själ och blir Angelus igen, och sista avsnittet "Becoming Part Two" där Angel får tillbaka sin själ lite för sent och Buffy måste döda mannen hon älskar för att rädda världen. Det var det värsta slut jag någonsin sett! (Vem försöker jag lura, den tragediälskande delen i mig njöt av slutet).

Jag har faktiskt aldrig tyckt om Angel förut. När jag var mindre och brukade se på Buffy på femman efter skolan så irriterade jag mig mest på honom, men nu så gör jag inte det. Nu så gillar jag honom faktiskt - kanske på grund av att hans perfekta timing när det gäller att dyka upp till Buffys försvar... och för att han är så gullig mot henne i "Surprise".
Jag fick ärligt talat hjärtesorg då han förvandlades till Angelus igen. Jag kände mig lika sviken och förvirrad som Buffy. Jag vill ju inte att Angel skulle dö och sättet han dör på är så hemskt att jag inte vill tänka på det. Kunde inte Willow bara ha misslyckats med att fixa tillbaka hans själ ... eller lyckats några minuter tidigare. Att låta den gråtande Angel - som inte kommer ihåg vad han har gjort - och den förtvivlade Buffy -som vet att hon måste döda honom för att rädda världen - kyssa varandra och säga att de älskar varandra innan hon dödar den ovetande Angel är bara grymt. Jag kunde inte sova i natt på grund av det.

Fast det fanns tillfällen då jag inte kände samma kärlek mot Angel. Av någon anledning så är det roligast att se Buffy ge Angel - eller Spike - stryk. Min favoritfightscen är nog den i "Halloween" då alla blir förvandlade till vad de är utklädda till och Buffy blir en hjälplös, rädd prinsessa och Spike tar tillfället i akt att göra sig av med henne, bara för att upptäcka att förbannelsen visst bröts just i tid. Jag älskar hur soldat-Xander slår sig loss och hur spök-Willow säger att han får skjuta vampyrerna (hon har ju sagt att han inte får skjuta barnen som blivit förvandlade till vampyrer tidigare) bara för att upptäcka att han håller i ett leksaksgevär igen. Spikes min när han hör sina "demonkompisar" säga att de vill hem till mamma just när han ska bita Buffy är priceless. Samma sak med Buffys "Honey, I'm home" innan hon slår ner honom.

Eller vänta. Jag gillar scenen där Buffy slåss med Angelus för första gången också. När hon inte riktigt kan finna styrkan att riktigt göra Angel illa, och hur han hånar henne när hon ligger på golvet och frågar om hon tänker ge upp redan - att han vet att hon vill ha mer. Aj aj. Så säger man inte till Buffy. Det var en av de gångerna som jag riktigt njöt av att se henne sopa banan med en vampyr.

Ja, jag är blodtörstig. Kanske har att göra med att jag själv aldrig ger utlopp för mina känslor.

Vad har vi mer? Just ja, Spike och Drusilla. Yay. Jag är ett stort Spike-fan. Jag var kär i Spike när jag var mindre och tror ni inte att det sitter kvar fortfarande? Spike kan mycket väl komma på pallplacering på min lista över favoritvampyrer. Edward, Eric och Spike. Han lyckas med att vara härligt ond, cool och kärleksfull på samma gång. Det är så sött när han tar hand om den svaga Drusilla (som verkligen skrämmer mig med sitt barnspråk) och det är ganska roligt att Spike utan själ nästan är lika kärleksfull som Angel med själ. Det ni.
Förutom det så är han en mästare på one-liners.

Andra höjdpunkter i säsongen:

• Avsnittet "Bewitched, Bothered & Bewildered" där Xander blir jagad av hela Sunnydales kvinnliga befolkning (varav de flesta är väldigt mordiska) efter att en kärlekstrollformel har slagit fel. Speciellt scenen där Drusilla räddar honom från Angel.
• I "What's My Line Part II" när Xander och Cordelia är inlåsta i källaren tillsammans och har sin "I hate you!"-fight, som slutar med heta kyssar till dramatisk musik.
• Hela "Passion" avsnittet där Angel försöker göra Buffy galen, dödar Jenny Calender och får Giles att gå bärsärk. Det finns vissa sekvenser som är humoristiskt bra, medan andra bara är rent av tragiska.
• När Spike lierar sig med Buffy mot Angel i "Becoming Part II". Speciellt Buffys min när Spike räddar henne från polisen, deras vaksamma blickar när de går bredvid varandra på väg till Buffys hus (vilket inte är så konstigt eftersom de har försökt att döda varandra mer än en gång tidigare) och den pinsamma tystnaden mellan Joyce och Spike medan de väntar på Buffy i vardagsrummet.