måndag 21 september 2009

Supernatural S02E14: Born Under a Bad Sign

SPOILER

"See, whatever bitch boy master plan you demons are cooking up, you are not getting Sam. You understand me? Cause I'm gonna kill every one of you first."

När jag först såg det här avsnittet så tänkte jag "NEJ!" för jag trodde att Sam verkligen hade blivit ond. Att han nu skulle gå omkring resterande del av säsongen och vara evil-Sam och att Dean skulle behöva sakna sin bror och se honom förvandlas till ett monster. Ni vet inte hur mycket jag andades ut när det bara var "Meg". Egentligen, vad ska man kalla "Meg" nu? För det är ju bara en demon. Meg är död. Demonen som var inuti henne är det onda och det är den som är fri nu och som så gärna vill se Dean död för att han utförde den där exorcismen. Jag tror att jag kommer att fortsätta kalla demonen för Meg, mest för att det är enklast.
"the Demon" och "demonen" var ju förut namn på Yellow-Eyed Demon, men nu har jag gått över till det namn han går under på diverse fan-sites, YED.

Avsnittet börjar med att Dean hysterisk ringer till Ellen. Sam har varit försvunnen i två dagar och Dean har inga som helst spår var han kan vara. Under samtalet så ringer någon annan till honom... Sam... som sitter ensam på ett okänt motell någonstans i USA med blodiga händer och blodiga kläder och har ingen aning om hur han hamnade där. Sam minns ingenting av den senaste veckan och när bröderna går tillbaka i hans fotspår så kommer de till en stuga... med en död hunter... och ett videoband som visar hur Sam kallblodigt mördar honom. Sam får panik och försöker få Dean att skjuta honom. Dean vägrar. Sam slår ner Dean, tar bilen och ger sig ut på vägarna, misshandlar Jo, binder henne till en stolpe och håller på att mörda henne för att locka till sig Dean. Det är då det visar sig att Sam inte alls är Sam. Sam är besatt... av demonen som förut var Meg.

Psycho-Sam är bland det läskigaste jag har sett på "Supernatural". När han pratar och ser ut exakt som Sam är det nästan värst. Eller... att se Sam med det där sadistiska leendet är inte heller särskilt trevligt. Usch. Det är som en Angelus-version av übersöta Sam. "Samus".
Och jag ger en tumme upp åt Jared Padalecki. Pratar inte Samus som Meg brukade göra? Med samma minspel och upp och nedgångar?

Det gjorde ont hjärtat att se Dean och "Sams" argument om Sam är nog ond för att bli skjuten eller fortfarande kan få hjälp. Det gör ont att se scenen i slutet där Samus torterar Dean och hånar honom med att Sam är bortom all räddning. Det gör ont. Ändå så var avsnittet ingen höjdare. Kanske för att den dumma bilden på avsnittsdelen av DVD-skivan visade Sam med svarta demonbesatta ögon.

Är det fel av mig att önska, till en liten liten del, att Jo skulle stryka med?

"Samus": Dean... back from the dead. Getting to be a regular thing for you, isn't it? Like a cockroach.

En bra avsnittscentrerad video till John Lennons "I'm Losing You":

Inga kommentarer: